Klimathotet är verkligt

Det sker genom att mäta luft i bubblor ur isen i Antarktis och analysera snäckskal i sedimentlager i hav.

Mängden koldioxid har ökat år för år, årtionde för årtionde. Data bevisar det. Det är den omfattande förbränningen av fossila bränslen som kol och olja som lett till det. Hav och växter har fångat upp en hel del, men inte allt.

Fossila bränslen har utgjort basen i industrialismen för tillverkning, transporter och uppvärmning.

Mycket tyder på att temperaturen är på väg att öka med de 1,5 grader Celsius som den globala uppvärmningen bör begränsas till.

Det gäller att stoppa den processen. Detta eftersom den leder till fler oväder i vissa delar av världen och fler och längre torrperioder i andra delar av världen.

Fortsätter uppvärmningen kan skeenden komma i gång som inte går att stoppa eller vända. De rör sådant som att polarisar smälter och sötvatten sänker havens salthalt och påverkar havsströmmar så de försvagas eller upphör, exempelvis Golfströmmen. Skadliga gaser som metan kan komma ut om permafrosten smälter.

Havsytornas nivåer ökar i och med det och låglänta områden, som Nederländerna och Bangladesh, som ofta är tätbefolkade hamnar under havsytans nivå.

Klimat ska inte förväxlas med väder. Trots global uppvärmning kan delar av världen periodvis ha kallt väder, som när kall polarluft kantrar ned över Nordamerika.

Avtal har slutits mellan världens länder med målsättning att minska utsläppen av koldioxid. Om det räcker är oklart.

Tyvärr tyder mycket på att det inte gör det eller går för långsamt, eftersom klimatförändringarna sker fortare än väntat.

I ett land som Sverige är folk ganska medvetna om problemet med global uppvärmning och hög, ökande koldioxidhalt i atmosfären.

I Sverige har mycket gjorts för att röra sig bort från olje- och kolkonsumtion.

Tack vare vattenkraften produceras el i Sverige med få koldioxidutsläpp.

Andelen kärnkraft är också stor och bidrar till få utsläpp, även om framtiden för det energislaget är oklar.

En koldioxidskatt infördes redan 1991 år är nu högst i världen. Dess syfte är att motverka koldioxidutsläpp genom sådant som effektivare motorer på fordon och om möjligt undvikande av onödig körning med fordon som släpper ut koldioxid eftersom det blir dyrt.

Negativa och positiva faktorer finns i omgivningen. Till de förra hör klimatförnekare som ofta är högerpopulister som Donald Trump. De agerar i fel riktning jämfört med vad världen behöver för att motverka global uppvärmning.

Till det positiva hör ökat medvetande och många tekniska framsteg, exempelvis solenergi, småskalig elproduktion samt att stoppa ned koldioxid djupt i marken.

Många länder har gjort mindre än Sverige och skulle kunna göra mer. Men de måste själva vilja det.