Nedåt för L i 117 år

Dess första ledare Karl Staaff var statsminister 1905-06 och 1911-14. Då utvidgades rösträtten.

Det gick långsamt. Högern, som hade majoritet i riksdagens första kammare, var motvilliga bland annat till kvinnlig rösträtt.

I valet 1911, tio år före första riksdagsvalet med kvinnlig rösträtt, fick Liberalerna 40 procent av rösterna. Det gav 44 procent av mandaten i riksdagens andra kammare. Socialdemokraterna (S) hade 28 procent av mandaten. I första kammaren hade Högern majoritet.

1917 till 1920 regerade liberaler och socialdemokrater. Nils Edén (L) var statsminister. Efter att de två partierna genomfört kvinnlig rösträtt, med första valet med den 1921, flyttades tuschstrecket i politiken till mellan L och S i stället för mellan L och Högern.

Under 20-talet rådde valvindsprincip där det parti som gick framåt i ett val bildade regering: S 1921, 1924 och 1932. Högerpartiet 1928. I mitten av mandatperioderna avgick ofta regeringen.

1926 respektive 1930 tillträdde Liberala regeringar (Liberala partiet och De frisinnade). I båda fallen blev C G Ekman statsminister. Partiduon hade runt 16 procent i väljarstöd.

Efter 1932 var inte L, FP från 1934, i regeringsställning fram till 1976 annat än i samlingsregeringen under andra världskriget.

Gustaf Andersson i Rasjön var partiledare i nästan tio år till 1944. Då blev Bertil Ohlin partiledare. Partiet hade knappt 13 procent i väljarstöd.

I Ohlins första riksdagsval, 1948, ökade FP nästan tio procentenheter till 22,8 procent, och blev största borgerliga parti. Den positionen behöll FP i tio år, till riksdagsvalet 1958. I valen 1952 och 1956 röstade nästan var fjärde väljare på FP.

I Ohlins sista riksdagsval, 1964, fick FP 17,1 procent. 1967 avgick Ohlin som partiledare.

Hans efterträdare, Sven Wedén, noterade 14,3 procent i sitt enda riksdagsval, 1968.

Gunnar Helén efterträdde Wedén och gjorde ett bra första riksdagsval på drygt 16 procent 1970, men minskade till 9,4 procent 1973.

Helén avgick 1975 och efterträddes av Per Ahlmark. Han satt över ett riksdagsval, 1976, efter vilket FP hamnade i regeringsställning med honom som vice statsminister, men som minst av tre regeringspartier.

Hans efterträdare Ola Ullsten blev statsminister, men noterade i sitt andra riksdagsval, 1982, lägsta resultatet på 80 år: 5,9 procent.

Det var ändå mer än Björklund fick i två av tre riksdagsval, 2014 och 2018. Samma dag som han deklarerade sin avgång är L halverat sedan valdagen till 2,7 procent, enligt Novus mätning.

Så är läget för L när dess mest långvariga partiledare efter Ohlin lämnar partiledarposten.

Tredje och fjärde längst satt Bengt Westerberg, 1983 till 1995, och Lars Leijonborg 1997 till 2007. Maria Leissner var enda kvinnliga L-ledaren, i två år.