Onödigt nytt grönt parti
I en debattartikel i Dagens Nyheter redogjordes det för partiets politik. I korthet är den grön och vänsterliggande.
Omställning för att snabbt få mindre utsläpp av koldioxid ska göras. Och ett antal skatter ska höjas eller införas. Till det senare hör förmögenhetsskatt och arvsskatt.
Vidare ska ett antal nya driftformer för verksamheter som annars brukar drivas som företag premieras. Bland annat för att göra det lättare att göra saker som inom ramen för företags drift knappt går ihop ekonomiskt.
Summerar man politiken är det ett nytt grönt vänsterparti som skymtar fram. I den partifållan finns redan främst Miljöpartiet, men även Vänsterpartiet. I närheten finns också Feministiskt initiativ och Socialdemokraterna.
I att vara miljöinriktat och grönt samt intressera sig för driftformer för företag eller komplement till dem finns också Centerpartiet som en konkurrent. Detta även om det partiet ligger till höger om PV:s skattepolitik.
PV siktar på att ställa upp i valet till Europaparlamentet 26 maj. Ska det göra det måste det klara av ett antal anmälningar gällande kandidater och annat de närmaste två veckorna.
Vad ska man säga om denna nya partibildning? Ska man vara snäll så är det bra att det startas nya partier. Det ger andra partier hälsosam konkurrens och håller dem alerta inte minst vad avser idédebatten.
”PV riskerar med sin gröna vänsterprofil att ta väljare från Miljöpartiet och göra det svårare för det att klara sig kvar i riksdagen och i EU:s parlament. Också Fi och V riskerar att tappa väljare till PV.”
I konstruktionen av partistöd och en del annat har de befintliga partierna en fördel. Så det är sällan nya partier dels dyker upp, dels blir långvariga eller växer till sig.
Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är tre som startats 1964 eller senare och tagit sin in i riksdagen.
Feministiskt initiativ, Fi, och Alternativ för Sverige är två partier som startats på senare tid men inte kommit in i riksdagen.
Fi kom in i EU:s parlament i valet 2014, med ett mandat. I riksdagsvalet 2018 gick det sämre: knappt 0,5 procent.
PV riskerar med sin gröna vänsterprofil att ta väljare från Miljöpartiet och göra det svårare för det att klara sig kvar i riksdagen och i EU:s parlament. Också Fi och V riskerar att tappa väljare till PV.
Den partiförening som startades nyligen i S, Reformisterna, har ett liknande program som PV, med bland annat införande av förmögenhets- och arvsskatt. Så även för S kan PV vara en utmanare.
För att få över fyra procent behöver nog PV ha fler kända personer än Carl Schlyter som företrädare.
Också i andra frågor än miljö, klimat och skatter har PV antagligen en politik nära liggande MP, V och Fi, exempelvis flyktingpolitik och försvarspolitik.
PV vinner nog gehör främst bland välutbildade väljare i större städer. De är få, men de röstar vanligen i val till EU:s parlament. PV får konkurrera hårt med MP om dem.
Risken är att med PV blir marknaden för rödgrönrosa partier mättad. Ja, övermättad.
