Annacarin Leufstedt: På fredag skulle alla kunna vara vuxna
När norska staten för något år sedan gav tillstånd att borra efter mer olja i skyddsvärda Arktis överklagades beslutet av miljöorganisationer, bland andra Greenpeace, och dom stämde norska staten för brott mot sin egen grundlag. För enligt artikel 112 ska staten skydda framtida generationers rätt till en säker och hälsosam miljö.
Tingsrätten ansåg inte att utsläpp från norsk olja i andra länder kunde räknas som Norges klimatutsläpp. Så miljöorganisationerna fortsatte överklaga. Och i november kommer uppföljningen i norska hovrätten. För utsläpp stannar inte där dom går ut och oljeborrning i ett livshotat Arktis skyddar varken klimatet eller framtida generationer.
Trots fler än 1000 klimatmål i 28 länder är det svårt att tro att framtiden tar livsnödvändiga segrar. Uppgivenheten är för stor. Men skulle t ex Arktis vinna målet i Norge har det ovanliga hänt att man lyssnar till forskningen. Som visat att koldioxid är växthusgasernas värsting och att det redan finns tillräckligt med koldioxid i atmosfären för att på allvar skada allas framtid.
Klimatkrisen är faktum och klimathoten är verkligheten. Och vuxna ska vara vuxna nog att inse det. Men vuxna har tappat stort i trovärdighet och som förebilder. Vuxna imponerar inte längre. Och därför ropar miljontals unga världen över på hjälp.
Deras strejk i fredags blev den största klimatdemonstrationen någonsin och skedde på minst 6 000 platser, på 7 kontinenter, och i 2 500 städer. Det var nästan för stort för att ta in.
Nu är det vår tur. Och den organisation, det parti, det företag som inte är med på fredag, eller inte skickat någon eller skyller på annat. Den av oss som inte ens försökte ta semester. Som inte ville göra allt för att vara på plats. Den blir aldrig mer den vuxne i något rum framöver.
Men på fredag kan vi visa oss vuxna. Om så bara för stunden.
