Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Partiers osunda ekonomi

Sveriges television, SVT, hade onsdag 11 september nyheten att partierna är allt mer beroende av statligt partistöd. Nyheten upprepades i sändningarna från Morgon-TV till Aktuellt klockan 21.
Publicerad 14 september 2019
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Men den väckte inte genomslag, verkar det som. Det är synd, eftersom ämnet är viktigt och aktualiserar flera faktorer som rör partierna och demokratin. SVT tog upp några av dem på sin hemsida.

Där nämner SVT att systemet finns för att undvika korruption. Det stämmer. Men är en sanning med modifikation.

Annons

För medan partierna gör sig oberoende av finansiärer i form av tänkbara sådana som företag och organisationer, i någon väsentlig grad, gör de sig också oberoende av medlemmar och anhängare.

Deras del av partifinansieringen är nästan försumbar, under 20 procent för många partier. Det är inte bra, eftersom det frikopplar partierna från människor i det samhälle de är verksamma i.

Partierna har också fått färre medlemmar i flera årtionden, trots att medlemsavgift i ett parti är relativt låg.

Om partistödet delvis baseras på medlemsantal ger det partierna större motiv att skaffa medlemmar. Det svenska statliga partistödet borde ändras så att det också delvis är i relation till medlemsantal.

Enligt SVT är konstruktionen på statligt partistöd annorlunda i en del andra länder. I en del fall är stödet i relation till medlemsantalet, i alla fall delvis.

I Sverige är stödet bara i relation till valresultat och andel platser för partierna i de församlingar som det är val till.

I Sverige blir partierna väldigt beroende av staten och dess finansiering. För sju av de åtta riksdagspartierna står det statliga partistödet för cirka 60 procent av intäkterna eller mer.

Men för ett parti, Centerpartiet, är statliga partistödet bara 22 procent av intäkterna.

Det beror på att Centerpartiet blev rikt då det 2005 sålde cirka tio dagstidningar för 1,8 miljarder kronor. Partiet drar nu nytta av avkastningen på den förmögenheten.

Genom att få små belopp av många givare kan partier och kandidater i andra länder finansiera sin verksamhet. Barack Obamas presidentvalskampanj 2008 är ett exempel på det.

Annons

Det är en svår balansgång att gå för partier gällande finansiering. Blir de statliga bidragen för centrala, som i Sverige, riskerar partierna att skärmas från väljarna. Detta eftersom de, ekonomiskt sett, inte behövs för att driva partierna.

Är statlig partifinansiering liten finns dock risk att hamna i beroendeförhållanden till starka intressen av olika slag, som företag och organisationer.

Partierna har visat sig vara demokratiernas svaga punkt, exempelvis med dålig datasäkerhet som kan möjliggöra dataintrång rent av från utländsk aktör. Det framgick i presidentvalet i USA 2016.

Debatten om partiernas finansiering borde vara större. Tyvärr kan man misstänka att partierna inte är intresserade att prata så mycket i offentligheten om det här för dem känsliga ämnet.

Det är synd eftersom det är ett känsligt ämne för en demokrati som den svenska. Och är en angelägenhet inte bara för partierna.

Robert SundbergSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons