Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Säljer inte ut kollektivavtalen

Det har gått 25 år sedan en knapp majoritet av svenskarna i en folkomröstning röstade ja till svenskt medlemskap i EU. Före omröstningen och åren efter omröstningen var de flesta svenskar mot EU eller djupt skeptiska till EU.
Publicerad 13 november 2019
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, S, attackerades av de förenade högerpartierna i riksdagen (SD, KD och M). En misstroendeförklaring väcktes i riksdagen på onsdagen. Statsminister Stefan Löfven, S, har fullt förtroende för sitt statsråd. Foto: Claudio Bresciani / TT
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, S, attackerades av de förenade högerpartierna i riksdagen (SD, KD och M). En misstroendeförklaring väcktes i riksdagen på onsdagen. Statsminister Stefan Löfven, S, har fullt förtroende för sitt statsråd. Foto: Claudio Bresciani / TT

Vänsterpartiet och Miljöpartiet var de tydligaste nej-partierna 1994. Det året var Sverigedemokraterna bara en liten sekt. Socialdemokraterna och Centern var splittrade. De stora EU-entusiasterna fanns i dåvarande Folkpartiet tillsammans med Moderaterna och KD.

Idag vill alla riksdagens partier att Sverige stannar i EU. Sannolikt har Brexit-röran i Storbritannien påverkat svenska opinionen och partierna.

Annons

Folkomröstningen ägde rum under 90-talskrisen. Det var en period av smärtsamma neddragningar i välfärden. Fem år tidigare hade Berlinmuren fallit. Svenska folket var kluvet inför EU och Bryssel. 90-talet var omvälvningarnas årtionde i Europa. Fruktan och förhoppningar blandades.

På onsdagen var partiledarna samlade till debatt i riksdagen för att debattera Sverige och EU 25 år efter folkomröstningen. Det var första gången en partiledardebatt bara skulle handla om EU. Men det hindrade inte att det högerkonservativa blockets partier (M, KD och SD) också ville diskutera gängkriminaliteten i Sverige.

SD-ledaren Jimmie Åkesson med stöd av KD och M vill ha en misstroendeomröstning mot justitieministern Morgan Johansson, S. Den sker på fredag men Morgan Johansson sitter kvar. Det finns ingen majoritet mot honom.

Det är uppseendeväckande är att SD-ledaren Åkesson tar initiativet till misstroendeomröstningen och därefter hoppar moderatledaren Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Bush Thor på. SD-ledaren plockar poäng i rollen som oppositionsledare. Han är den som driver på mest i konservativa blocket. Signalen är att de tre partierna är beredda att regera ihop.

En helt ny axel bildades också på onsdagen mellan socialistiska Vänsterpartiet och högerkonservativa KD. De båda flygelpartierna vill sätta ett tak för Sveriges medlemsavgift. Det kommer inte heller bli av. Men det är bra att frågan blir lyft. EU-slöseriet med skattepengar måste upphöra. Inte minst gäller det stödet till jordbruket. EU måste välja vad man klarar av att göra efter Storbritanniens utträde.

Statsminister Stefan Löfven, S, blev attackerad för Bryssels ambitioner att införa minimilöner i unionen. Vi ska inte ha statliga minimilöner utan löner som sätts via kollektivavtal mellan parterna. Kollektivavtal har tjänat Sverige väl. Statsminister Stefan Löfven, S, ska naturligtvis inte riva ned den svenska lönebildningsmodellen.

Det upprepade han gång på gång på onsdagen. Kollektivavtalen kommer inte säljas ut. Partiledardebatter om EU bör återkomma i framtiden.

Hans BülowSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons