Ska det vara lax ska den inte vara norsk

Ledare Artikeln publicerades

Nu hänger det på oss. Om en ny välförtjänt attack på en miljöförstörande laxindustri ska lyckas.

53 miljoner laxar dog i norska odlingskassar 2017. Men vad gör sådant, när det blev nytt säljrekord och 60 miljoner norska kronor. Med staten som sin bästa vän klarar laxindustrin allt. Även cancerrapporter från den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Just den sommaren, tar sig Mikael Frödin, internationellt erkänd journalist och sportfiskare, förbi avspärrningarna på en laxodling med hundratusentals instängda fiskar, vid Europas nordligaste halvö. På plats finns också en världskänd legendarisk miljöaktivist och äventyrare. Och ett filmteam för att dokumentera verkligheten.

Dramatiken den där dagen i juli 2017 är utmärkt beskriven i Magasinet Filters januarigranskning av fula fiskar. Där finns också den fula baksidan, av en industri som påverkat näringskedjan från första dagen. Lössangrepp halverade vildlaxbeståndet. Sedan skulle putsarfiskar äta lössen, men dog av sjukdomar och utarmades även dom. Odlingarna släpper ifrån sig kemikalier. Avföringen bidrar till övergödning. Och forskarrapporter larmar om att barn och gravida inte ska äta lax.

Odlingskassen utanför det norska kustsamhället Alta var jävligare än dom någonsin kunnat ana. Laxarna hade stora köttsår. Var täckta av svampangrepp. Saknade gällock och ryggfenor. Hade skolios och krökta ryggrader.

Ägaren, det världsledande fiskodlingsföretaget Grieg Seafood, anmälde Frödin för olaga intrång och han hotades av fängelse. Men det blev böter och i mars har dokumentären om den vidriga laxodlingen premiär i Seattle.

Den ska också visas här. Och det behövs. För här bidrar vi glatt till miljöförstöringen och äter tonvis med lax varje år. Det är lika sjukt som att Norge har 53 % av all odlad atlantlax, och tvåan Chile har 25.

Men om tiotusentals unga förstår att följa en annan också världskänd miljöaktivist, ska vuxna kunna fatta att dom har konsumentmakt. Att vägra norsk industrilax, är att använda den.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.