Elina Gustafsson: Sommarlovet slut och skolstart
Jag har aldrig drabbats av jobbångest efter semestern. Snarare tvärtom, sista veckan längtar jag i regel alltid efter rutinerna igen. Jag behöver ha struktur i vardagen och jag har förmånen att ha ett jobb som jag trivs med.
Flera veckor med barn som aldrig tycks få slut på energi tar på krafterna. Efter fyra veckor början fantasin att tryta. Det känns som att vi alla försöker jaga det "perfekta sommarlovet". Det finns inget perfekt sommarlov. Den som ger sken av att allt alltid är underbart och mysigt ljuger. Det är jag övertygad om.
Jag har ofta hört att ha semester också innebär att lära sig att "ha tråkigt". Jag har aldrig förstått poängen med att frivilligt ha tråkigt. Varför i hela friden skulle någon människa vilja ha det tråkigt? Ju äldre jag har blivit desto mer förstår jag att det som vissa kallar för att ha tråkigt i själva verket handlar om att vila på riktigt. Att stänga av omvärlden, vila ut , inte stressa, inte jämföra sig med andra, bara ta dagen som den kommer utan krav. Det är en utmaning för en person som går på högvarv resterande 48 veckor om året. Inte minst med en femåring som hela tiden undrar vad som händer härnäst, vad vi ska göra imorgon, när man får äta glass nästa gång, när vi kan bada osv.
Jag vet att det finns många föräldrar som slår knut på sig själv för att få vardagen under sommarlovet att gå runt. För allt för många barn är sommarlovet inget härlig ledighet fylld av aktiviteter och skoj. I Sverige finns det många barn som inte ens har haft något sommarlov. Just därför är jag så himla glad att regeringen skjuter till sk sommarlovspengar. Extra resurser som skapar meningsfulla aktiviter och verksamheter för barn under sommarlovet. Det möjliggör för allt fler barn att ha något roligt att berätta om för vänner och bekanta.
För det är precis den frågan allt för många barn fasar över inför skolstarten. "Vad har du gjort i sommar?"
Jag läste ett inlägg av föreläsaren Micke Gunnarsson där han vädjade till alla lärare att inte fråga vad barnen har gjort under sommaren. Han bad de istället att be barnen berätta vad de ser fram emot att lära sig under kommande läsår. Det hoppas jag att flera lärare tar efter.
