Stort SD ger inte makt

Ledare ,

I statsvetenskapen finns många benämningar på partier. Arbetarparti, elitparti, massparti, mittenparti, är några.

Utöver att placera partier på vänsterhögerskalan kan partier sättas i kategorier utifrån sina anhängare. De kallas då sådant som elitpartier och folkliga partier, folkpartier.

De sistnämnda kan kallas masspartier. Det talas ibland också om catch-all-partier, på svenska: fånga-alla-partier (eller vinna-alla), partier som vinner väljare i alla befolkningsgrupper.

Det är sällan ett parti lyckas bli ett fånga-alla-parti, eftersom ett partis politik ofta vinner mer anhängare i vissa väljargrupper och mindre i andra beroende budskap.

Alla partier har mer framgång i en viss väljargrupp, men presterar sämre i andra. Exempelvis Liberalerna har stöd främst bland välutbildade, alltså övre medelklassen.

Och Moderaterna brukar ha ännu större stöd i den gruppen och brukar ha stort stöd bland företagare. Centerpartiet hade länge sitt högsta stöd i en viss grupp företagare: lantbrukare.

Man kan tro att Socialdemokraterna är ett arbetarparti, eller arbetarklassparti. Partiet har också ett stort stöd bland arbetare, om man klassar LO-medlemmar som sådana.

Men redan runt 1930 började S bredda sin väljarskara till fler än (industri-)arbetarna. Än mer tydligt var det på 50-talet. Det var de framväxande grupperna av tjänstemän som partiet ville vinna.

Balansgången var att behålla det stora stödet bland arbetarna, främst LO-medlemmarna. Det gick bra, särskilt på 60-talet, men även på 70- och 80-talen.

Sociala reformer och utbyggd offentlig välfärd attraherade både arbetare och tjänstemän till S.

Fortfarande är S-stödet bland arbetare, eller LO-medlemmar, högre än partiets rikssnitt. Men S har även högt stöd i andra grupper.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) stora mätning är S största parti bland TCO-medlemmar och Saco-medlemmar.

Lördag den 17 juni publicerade Aftonbladet en mätning av Inizio. Över två tusen personer hade intervjuats, med webbpanel. S hade ökat, till 27,4 procent. SD var näst största parti, efter en liten minskning till 20,4 procent.

I SCB:s stora mätning fick SD 18,4 procent. Både Inizio och SCB visar att SD skulle få ett stort stöd om det vore val. Räknat på Inizios mätning skulle SD få 28 nya mandat i riksdagen, totalt 77.

Men man ska komma ihåg att bara för att ett parti får stort stöd innebär det inte att partiet får, eller givet har rätt till, inflytande.

Moderaterna har i många val fått högt väljarstöd, men fått ganska litet inflytande. Efter de val som S förlorat: 1976, 1979, 1991, 2006 och 2010, har partiet fått mellan 30 och 43 procent och haft väldigt lite inflytande, nästan inget alls. Det gällde särskilt 2006 till 2010, då partiet fått 35 procent i valet. Alltså mycket mer än de bästa noteringarna för SD nu.

SD är nu ett stort parti, med stöd i många väljargrupper. Men trots det kan partiet inte givet räkna med något inflytande efter det kommande valet.

Robert Sundberg