Trump kämpar för muren
Före jul twittrade Trump kritik mot centralbanken i USA och dess chef. Och så finns det handelskrig mot främst Kina som USA, genom presidenten, gett sig in i.
Trump vägrar även godkänna sitt lands budget i den form senaten och representanthuset lagt den, eftersom en mur mot Mexiko inte har fått anslag.
President Trump har med detta låtit statsapparaten stänga ned och de statsanställda får inte lön. Militären undantas.
Dödläget inger inte förtroende. För Trump försämras dessutom hans manöverutrymme om några dagar, eftersom representanthuset från 3 januari har demokratisk majoritet, motståndarna till Trumps republikaner.
På annandagen har Trump för övrigt besökt de trupper som USA har i Irak, och avser ha kvar där.
Apropå militärer meddelade en vecka före jul försvarsminister Jim Mattias att han avgår till följd av att han och presidenten inte har samma syn på flera militära frågor.
Mattis avgång bedöms ha utlösts av Trumps beslut att ta hem USAs trupper i Syrien. Detta utan att ha överlagt med Mattis eller allierade med trupp i Syrien som Frankrike.
Mattis var anhängare av att vårda de allianser och goda förbindelser USA har försvarspolitiskt medan Trump driver en nationellt inriktad politik i linje med mottot USA först.
I CNN har Mattias avgång, dödläget om budgeten och dess följdverkningar diskuterats senaste tiden. Nu börjar också spekulationerna inför nästa presidentval, trots att Trump inte ännu suttit halva mandatperioden (20 januari har han gjort det).
Det finns de som tror att Trump skulle kunna vinna ett val igen. Detta likt han vann 2016 genom seger i flera stater runt de stora sjöarna, exempelvis Michigan, där de flesta brukat rösta demokratiskt i mer än 20 år.
”De många problemen Trump har med att samarbeta med andra personer i form av ministrar och ledande tjänstemän i sin regering tyder också på att han kanske bara sitter en period. Privata skäl kan också tala för att han bara sitter en period.”
Det gäller främst arbetare och lågutbildade väljare. Men även genom att de i andra samhällsskikt som alltid röstar republikanskt gör det i valen och då också röstar på Trump.
Spekulationer finns också om att Trump inte kommer att kandidera för omval. Att en sittande president efter bara en fyrårsperiod inte gjort det har inte hänt på över hundra år.
För att Trump inte ställer upp talar att han får det svårare att styra landet kommande två år när oppositionen Demokraterna har majoritet i representanthuset.
De många problemen Trump har med att samarbeta med andra personer i form av ministrar och ledande tjänstemän i sin regering tyder också på att han kanske bara sitter en period. Privata skäl kan också tala för att han bara sitter en period.
Att upprepa segern 2016, som var med liten marginal, kan bli svårt för Trump. Det kan tala för att han nöjer sig med den för att gå till historien som en valvinnare och undviker att riskera förlust 2020.
En mer traditionell republikan kan göra det lättare för en demokratisk presidentkandidat att vinna i de stater runt de stora sjöarna som Trump vann 2016. Men det kan även bli svårare för en demokrat i en del andra stater.
