Trump och murbygget

Ledare
Foto: Susan Walsh

USA:s president Donald Trump höll tal i gränsstaden El Paso i Texas, nära Mexiko, nyligen. Staden är ett fäste för Demokraterna i en stat där republikanerna har majoritet sedan länge. Trump nämnde, när han steg upp på scenen, att en uppgörelse om hans favoritprojekt muren mot Mexiko kan vara på gång.

I representanthuset verkar Demokraterna och Republikanerna nämligen vara på väg att träffa en uppgörelse. Lyckas de inte blir det nedstängning av de federala (nationella) myndigheterna igen från om några dagar.

Rykten gör gällande att uppgörelsen innehåller 1,4 miljarder dollar för bygge av en mur (barriär, begränsningsbyggverk) vid gränsen mot Mexiko och de övervakningsdetaljer som ingår i det.

Om det räcker för att president Trump ska godkänna uppgörelsen och budgeten är oklart. Han har tidigare sagt nej till en liknande uppgörelse. Det är för lite pengar, kan bli hans linje, jämfört med de 5,7 miljarder dollar han vill ha till detta, som han i valet sa att Mexiko skulle betala.

Apropå val drar det ihop sig till val i USA i meningen att allt fler bland Demokraterna meddelar sin kandidatur till presidentposten. Flera har startat sin kampanj och fler väntas göra det.

Flera kvinnliga demokrater har sagt sig kandidera: Elizabeth Warren, Kamala Harris, Kirsten Gillibrand, Tulsi Gabbard, Amy Klobuchar.

Det talas om en rad män med bokstaven "B" i för- eller efternamn som presidentkandidater. De är Joe Biden, Bernie Sanders, Cory Booker, Michael Bloomberg och Pete Buttigieg. Bland annat den sist nämnda har deklarerat sin kandidatur.

Det finns några till också i spekulationerna. Av de tio nämnda är nio från stater som Demokraterna brukar vinna i presidentval. Den av dem som inte är det är Buttigieg. Hans stat, Indiana, röstar nästan alltid republikanskt i presidentval.

Få av de nämnda är nationellt kända. Biden, Sanders och kanske Bloomberg är det. Den senare kan dock, om han kandiderar, komma att ställa upp som oberoende.

I sitt tal i El Paso vände sig Trump till inte bara sina kärnväljare utan till republikanska väljare. Alltså de som röstar på partiet av ideologiska skäl. Motstånd mot aborter var en av de frågor Trump drev.

Det sägs att Trump vann 2016 för att han fick vita, lågutbildade män i mellanvästern att rösta på sig. Och att många av dem tidigare röstat på Demokraterna eller inte alls.

Men det är bara en del av förklaringen. Det viktigaste var att de som röstar republikanskt i vanliga fall röstade på Trump trots alla nackdelar med honom, som osanningar, nedsättande beteende mot kvinnor, vägran att redovisa sina deklarationer, oförskämda uttryck.

Trump är en modern demagog som formulerar tydliga, lättbegripliga budskap och som insinuerar olika saker.

Vilka grepp som är framgångsrika mot en demagog som engagerar en viss sorts väljare, och får de som alltid röstar på demagogens parti med sig, är svårt att veta.

Får Trump någon sorts mur byggd kan han skryta om det och peka på att andra motarbetade honom. Alltså skylla ifrån sig, vilket Trump är bra på.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.