Ut i en lycklig framtid

Ledare ,
Sjung om studentens lyckliga dag... Studenter rusar ut till högre studier och/eller jobb i Ronneby.
Foto:

De nybakade studenterna har sprungit ut i frihet i försommaren. Skolbarn har börjat sitt sommarlov. Alla minns sin egen skolgång och skolavslutningar. Alla har synpunkter på skolan eftersom alla har gått i skolan.

Men den svenska skolan klarar fortfarande inte att släppa iväg alla elever med tillräckliga kunskaper. Även om vi har Kom Vux har alla barn rätt att få tillräckliga kunskaper för ett bättre liv när de är unga.

Svensk skola brottas sedan flera år med fallande skolresultat - även om ett trendbrott skedde i den senaste PISA-mätningen. Det är inte bara skolan som kan bryta de fallande resultaten som skett under många år. Skiftande regeringar har haft och har fortfarande höga ambitioner för vad skolan ska klara av.

Den likvärdiga skolan finns inte mer. Det är ett nederlag. Utan den kommer inte alla att klara skolan. Det är sant att för somliga går det fortare att klara resultatkraven - för andra tar det längre tid. Politiken kan aldrig tillåta glädjebetyg eller ofullständiga betyg.

Det var inte så länge sedan socialdemokratin hade ett annat fokus för skolan än kunskaper. Det var en tid då "pluggskolan" skulle bekämpas. Det var en tid då politiker trodde att det gick att hålla "lärarlösa lektioner" eller att en dator åt alla elever var vägen till godkända betyg. Om det över huvud taget skulle finnas betyg.

När utbildningsminister Gustav Fridolin, (MP), i veckoslutet berättade att skolan får ytterligare 1,5 miljarder nästa år för att få en likvärdig skola var målet en kunskapsskola för alla. Självklart kan inte ett miljardanslag hit eller dit bryta skolsegregationen och utslagningen av skolelever. Det viktiga är riktningen för skolpolitiken.

Jan Björklund, Liberalerna (tidigare Folkpartiet) lovade under sin tid som utbildningsminister att Sverige skall ha fler nobelpristagare i framtiden. Gärna det. Viktigare är att skolan lämnar i från sig elever som klarar kraven på framtidens arbetsmarknad.

Den rödgröna regeringen berättar i ett pressmeddelande att den redan investerat mer än elva miljarder kronor på en mer jämlik skola 2017. När skolkommissionen i våras lade sina förslag lyftes fördelningen av pengar till skolorna fram. Den fördelningen måste bli mer behovsstyrd. Med andra ord ska skolor i fattigare områden få mer pengar än skolor i mer välbärgade områden.

Därmed är det inte kommunernas ekonomiska styrka som avgör skolans kvalitet. De 1,5 extra miljarderna nästa år ska gå till skolor med sämre resultat. Lärarnas Rikförbund, LR, välkomnar beskedet och ser det som ett steg i rätt riktning. LR vill tillbaka till en likvärdig skola. Det är en skola som kompenserar för att elever från studiesvaga hem får mer pengar.

Om skolpolitiken varit en av socialdemokratins svagare grenar i tidigare valrörelser sker nu en förändring till en starkare skolpolitik. Det är en politik som också borde vinna sympati i lärarrummen och i skolsalarna.