Välkommet att höja barnbidragen

Ledare
Om barnbidraget höjs med 200 kronor i månaden så är det inte en dag för tidigt.
Foto:

Stämmer uppgifterna att regeringen kommer att föreslå höjt barnbidrag med 200 kronor i månaden, är det inte en dag för tidigt.

Visserligen har flerbarnstilläggen förbättrats under det senaste decenniet. Men senaste gången som de allmänna barnbidragen höjdes var år 2006 på initiativ av Perssonregeringen.

Därför vore det välkommet om barn- och studiebidragen nu kunde få en förstärkning, även om höjningen – med tanke på att nivån legat still i över ett decennium – hade kunnat vara större.

Främst är höjningen ett uttryck för att familjepolitiken i allmänhet stärks och att en höjning kan göra livet något lite enklare för inte minst de sämst ställda barnfamiljerna. Barnbidragen fördelar nämligen om resurser från de som inte har barn till de som har det i alla inkomstskikt.

Det allmänna barnbidraget, som infördes år 1948, har ett starkt stöd hos befolkningen. Någon kan invända att det vore bättre att bara dela ut barnbidrag till de med de lägsta inkomsterna. Det är en åsikt man kan ha respekt för eftersom den speglar en vilja att omfördela mer. Men det vore ett brott mot den tradition om generell välfärd vi har.

Istället för att mest rikta insatser till de grupper som har det sämst så har politiken i viktiga delar omfattat hela befolkningen.

Att det finns en opinion för mer selektiva insatser beror säkert på att många på senare år har sett att de ekonomiska skillnaderna har vuxit. De mer välbärgades skatteuttag har skruvats ner och att de fördelningspolitiska ambitionerna är lägre.

Det tidigare s-statsrådet Lena Sommestad har formulerat det så här: ”Vi bör värna de generella barnbidragen, och vi bör värna en välfärdsmodell där alla bidrar och där alla får del av förmånerna.”

Det är svårt att se att någon, varken Alliansen eller SD, kommer att våga föreslå en sänkning om och när höjningen väl genomförts.