Våra välfärdskommuner

Ledare
Foto: ADAM IHSE / TT

På valdagen 9 september förrättas två val utöver riksdagsvalet: de till kommuner och landsting. I det sistnämnda kallas de flesta regioner.

Allt fler uppgifter i offentliga välfärden har förts från staten till kommuner och landsting (regioner). Det finns fog att prata om välfärdskommuner snarare än välfärdsstaten. Flera uppgifter som låg på statlig nivå för 30 år sedan ligger nu på kommunal nivå och regionnivå (landstingen).

Dessutom har verksamheter som sköttes i offentlig regi för 30 år sedan privatiserats eller upphandlas från privata aktörer.

Ytterligare en nivå har dykt upp, för 23 år sedan: EU. EU har påverkat stat, landsting (regioner) och kommuner. Ett exempel är jordbrukspolitiken. Den är gemensam i EU, även om det finns en nationell statlig förvaltning, Jordbruksverket.

På skolans område är förändringarna senaste 30 åren tydliga. Först kommunaliserades skolan. Det hade den delvis varit då, eftersom skolbyggnader och en del annat var i kommunal regi. Men lärarna och deras löner hade varit statliga. De övergick till att bli kommunala runt 1990.

Sedan infördes friskolor. Med dem fick många lärare andra arbetsgivare och löneutbetalare än de statliga och kommunala, i form av företag och andra aktörer. Det är dock kommunen som har att sköta ekonomin för skolans område och betala ut anslag som gäller för att driva skola.

När staten gjorde så den fick mindre ansvar var staten sällan noga med att fullt ut kompensera kommuner och landsting (regioner) ekonomiskt för de ändrade ansvarsförhållandena och för nytt huvudmannaskap.

Staten har även behållit beskattningsrätten på nästan alla områden. I andra länder har kommuner (och regioner) rätt att beskatta företeelser som staten beskattar i Sverige, exempelvis fastigheter och naturresurser som vattenkraft.

Dessutom följer de statliga förvaltningarna för sjuka och arbetslösa, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, noga (nu hårda) regler och utförsäkrar eller tolkar regler till myndighetens förmån snarare än individens.

”Att fler uppgifter i välfärden hamnar hos kommunerna behöver inte vara dåligt. Verksamheterna hamnar med det närmare dem de berör. Det gör anpassning till lokala förhållanden lättare.”

I flera fall leder det till att personer som är för sjuka för att arbeta, men anses inte kunna erhålla ekonomiskt stöd från Försäkringskassan (längre) eller få stöd som arbetslös (arbetssökande), hamnar hos kommunen med sina ekonomiproblem. De får då kanske det som förr kallades socialbidrag.

Att fler uppgifter i välfärden hamnar hos kommunerna behöver inte vara dåligt. Verksamheterna hamnar med det närmare dem de berör. Det gör anpassning till lokala förhållanden lättare.

Dessa verksamheter kräver resurser för att utföras. Det är där kommunernas begränsningar visar sig. Kommunerna har nämligen en begränsad verktygslåda. Den innehåller nästan bara (höjd) kommunalskatt och (höjda) avgifter.

Utöver bra skola, äldreomsorg, fritidsanläggningar, kulturutbud måste kommunerna bland annat marknadsföra sig själva.

Kommunalvalen handlar om svåra avvägningar och prioriteringar. Partierna har olika svar på det. Väljarna har att välja mellan dem.