Hampus Engqvist: Vi är på väg mot ett brutalt klassamhälle
Åtta av tio svenskar svarar nej på frågan. Varför accepterar vi att det är så?
Ett liv med våld, hot och en överhängande risk att spendera stora delar av sitt liv bakom lås och bom lockar mer än att skaffa sig en utbildning, ett arbete och att leva sitt liv inom samhällets normer. Det kriminella gänget i gatuhörnet har ett bättre erbjudande än vad samhället har.
Tron på möjligheten att leva ett rikt liv och få samma chans som människor som växer upp i andra områden finns inte. Hopplösheten vinner ständigt nya segrar i utsatta områden.
Det är inte bara i miljonområdena kring städerna som vi håller på att skapa en ny underklass. Landsbyggden halkar efter allt längre bort och det skiljer enormt i både utbildningsnivå och de ekonomiska förutsättningar mellan stad och land.
Att bryta segregationen kring boende, skola och arbete är de tre nycklarna till att luckra upp vårt klassamhälle och ge alla chansen att lyckas. Men trots att vi är överens om hur det ser ut så är den politiska viljan att ändra på våra förhållanden mycket svag. Ett klassamhälle kränker mänskliga rättigheter och tar inte till vara på kraften i en befolkning.
Ojämlikheten i Sverige har ökat under snart 30 år. Vi är ett rikt land men fördelningen av våra rikedomar blir allt mer skev och vi är på väg att låsa fast oss i ett brutalt klassamhälle. Det är inte acceptabelt att livschanserna avgörs redan på förskolan.
Socialdemokratin måste fånga upp frustrationen politiskt. Engagera medborgarna och vara en stark röst för fördelningspolitik och ett jämlikt samhälle. Vi behöver en socialt hållbar stadsplanering som blandar upp vår befolkning och vi behöver även satsa på landsbygden och möjligheterna att leva där.
