Nyheter

Blekinge i framkant med prover på skärm

KARLSKRONA Artikeln publicerades
Christer Svensson, verksamhetschef för laboratoriemedicin, Angelica Kjellsson, projektledare och avdelningschef för patologen, och Kristina Landqvist, nätverkskoordinator för projektet.
Foto: Mattias Mattisson
Christer Svensson, verksamhetschef för laboratoriemedicin, Angelica Kjellsson, projektledare och avdelningschef för patologen, och Kristina Landqvist, nätverkskoordinator för projektet.

En mer jämlik vård, säkrare och snabbare provsvar och experthjälp vid svåra fall. Det finns flera vinster med att digitalisera patologin och i detta arbete ligger Blekingesjukhuset i framkant.

På avdelningen för klinisk patologi och cytologi i Karlskrona arbetar 27 personer med att analysera olika prover. Allt från att diagnostisera eventuell prostatacancer till att leta efter cellförändringar i de gynekologiska cellprover som länets kvinnor tar regelbundet.

Här har arbetssättet redan förändrats – från att mikroskopet varit de anställdas huvudinstrument till att proverna scannas in i datorn för vidare analys.

– Det finns många idéer i vården. Däremot är det kanske inte alltid rätt klimat för att få fram alla tankar när produktionen ska rulla på hela tiden, men detta har faktiskt kommit från landstingen, säger Christer Svensson, verksamhetschef för laboratoriemedicin.

I fem år har patologen på Blekingesjukhuset varit digitaliserad. Annamaria Turi, överläkare och patolog, säger att hon tittar på de flesta proverna digitalt. ”I början var det svårt eftersom det är så olikt jämfört med mikroskop, men nu tycker jag att det är bättre, säkrare och snabbare. Det känns också roligt att vara med i utvecklingen”, säger hon.
Foto: Mattias Mattisson
I fem år har patologen på Blekingesjukhuset varit digitaliserad. Annamaria Turi, överläkare och patolog, säger att hon tittar på de flesta proverna digitalt. ”I början var det svårt eftersom det är så olikt jämfört med mikroskop, men nu tycker jag att det är bättre, säkrare och snabbare. Det känns också roligt att vara med i utvecklingen”, säger hon.

När projektet startades år 2012 var Blekinge direkt med på tåget, liksom Stockholm. I dag handlar det om sju landsting som deltar i samarbetsprojektet som kallas för Exdin.

– Eftersom både Stockholm och Skåne är med täcker vi upp mer än halva Sveriges befolkning, säger Kristina Landqvist, nätverkskoordinator för Exdin.

Syftet är att etablera ett diagnostiskt nätverk mellan patologiverksamheterna i landet för att man ska kunna ta hjälp av varandra.

– Det blir en mer jämlik vård eftersom vi kan utjämna svarstiderna. I dag är det längre tider hos vissa och kortare hos andra. En annan del är att det blir lättare att få expertkunskap i svåra fall när proverna inte måste packas och skickas, säger Christer Svensson.

Här ligger proverna som tunna snitt. De har också fått färg för att underlätta diagnostiseringen.
Foto: Mattias Mattisson
Här ligger proverna som tunna snitt. De har också fått färg för att underlätta diagnostiseringen.

Angelica Kjellsson, avdelningschef för patologen vid Blekingesjukhuset samt projektledare, framhåller att det också är betydligt säkrare att skicka proverna digitalt.

– Det finns alltid en risk för att glaset går sönder eller det kommer bort i posthanteringen. Då måste man ta om proverna, om det ens går. Däremot kan man alltid scanna in dem en gång till, säger hon.

Det blir också möjligt att utbilda fler när ST-läkarna kan ha handledare som sitter på andra orter.

– I dag kan vi bara ha en ST-läkare åt gången eftersom vi är ett litet labb, säger Christer Svensson.

I Blekinge granskas i dag proverna digitalt, alltså på en datorskärm i stället för i ett mikroskop.
Foto: Mattias Mattisson
I Blekinge granskas i dag proverna digitalt, alltså på en datorskärm i stället för i ett mikroskop.

Fram till årsskiftet finansierades projektet, som kostat totalt 75 miljoner kronor, delvis av bidrag från Vinnova. Numera drivs det av Unilabs och landstingen där Blekinge har tagit rollen som koordinator.

Målet är att alla 21 landsting ska bli digitala, men det ser ut att dröja några år tills dess.

– Många håller på att upphandla scannrar, men det är en väldigt lång process, säger Kristina Landqvist.

Angelica Kjellsson och Christer Svensson vid sjukhusets scanner, som är verksamhetens andra. Den första står på bordet bakom.
Foto: Mattias Mattisson
Angelica Kjellsson och Christer Svensson vid sjukhusets scanner, som är verksamhetens andra. Den första står på bordet bakom.