Därför vinner killarna "Idol"

"Idol"-deltagarna kommer in som en relativt jämnt könsfördelad grupp till fredagsfinalerna – men när tittarna har sagt sitt har det sedan starten 2004 blivit en manlig vinnare i 71 procent av fallen.

"Idol" är inte unikt. I TV4:s "Let's dance", där tittarna också röstar, har 73 procent av vinnarna varit män och i Melodifestivalen ligger siffran på 70 procent de senaste 10 åren. En allmän hypotes är att kvinnor tittar på programmen, och att de röstar på män.

– Kvinnor engagerar sig i kultur oavsett ålder, jag tror inte det är svårare än så. Männen har svårare att lyfta luren och engagera sig, och är rädda att rösta fel, säger juryns Kishti Tomita.

Men enligt Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, är det mer komplext än så. I samband med TV3:s "Fame factory" skrev hon "Talangfabriken: Iscensättningar av genus och sexualitet i svensk talang-reality" som kom ut 2008.

Hon menar att killar tillåts vara individer i den här typen av program, medan tjejer har en ganska trång kvinnoroll att förhålla sig till.

– Killar kan se ut nästan hur som helst för att vinna, medan en tjej som inte ser ut enligt skönhetsnormen har det svårare. Dessutom finns det väldigt stora krav på kvinnors röster, som inte finns hos killar, säger Hillevi Ganetz.

Men att följa alla kvinnorollens regler är ingen garanti för seger – tjejerna blir snarare en del av en enhetlig massa då, enligt Ganetz.

– De som är tråkiga vinner inte. Man måste sticka ut, men det är väldigt svårt att göra det som tjej. Vi har mycket större tolerans för en kille med kajal och långt hår, än för en kortklippt tjej som inte är normsmal, säger Hillevi Ganetz och tillägger:

– Män ser på män, de ser inte på kvinnor. Och kvinnor ser också på män. Det är klart att man röstar på männen som är lite mer spännande och framstår som individuella.

Hon märker samtidigt att deltagarnas profil har börjat förändrats sedan hon skrev boken.

– Tjejerna är inte riktigt lika utslätade som i början. Men det räcker tydligen inte, killarna fortsätter att vinna.

Ann Werner är docent i genusvetenskap vid Södertörns högskola och forskar inom området genus och musik. Hon pekar på forskning som visar att de som röstar ofta är unga och idealiserar eller identifierar sig med de manliga artisterna. Men det är inte unikt för "Idol".

– Det finns en manlig dominans inom musikindustrin, och det handlar inte bara om en numerisk dominans utan även om en symbolisk eller ideal dominans. De stora genierna och de största artisterna genom tiderna har alltid varit män, säger hon.

Det är uppförsbacke för tjejerna långt innan de träffar "Idol"-juryn. Nätverken inom musikbranschen är ofta präglade av maskulina normer, och det är strukturella faktorer som påverkar om man tar sig in i branschen eller inte, påpekar hon.

– Då menar jag vilka instrument man kan spela, hur de sociala nätverken ser ut och hur kvinnliga eller feminiserade andra bemöts i kontakterna, till exempel sexuella trakasserier, stereotypisering, att man sätter in folk i olika fack, säger hon.

Malin Knave, exekutiv producent för "Idol", menar att det i slutändan är upp till tittarna att avgöra vem som vinner. Hon förklarar i ett sms att TV4 "varken kan eller ska göra någonting mer än att se till att de har så hög kvalitet som möjligt på programmet".

TT: Att så få tjejer vinner, kan det avskräcka kvinnor från att söka?

– Jag varken tror eller hoppas att det är så och vi har sett de senaste åren att det är betydligt fler tjejer än killar som söker, säger hon.

Går det att förändra fördelningen på något sätt? Enligt Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap, skulle TV4 kunna göra mer för att lyfta fram tjejerna. Samtidigt tror hon att det krävs en stor samhällsförändring.

– Så länge man har det här röstningsförfarandet med människor som inte tänker på det här med femininitet, maskulinitet och normer, kommer rösterna att falla som de har gjort hittills.