Många döda och stor förstörelse i Iran

Iran Artikeln publicerades
En nedbränd bensinstation i Teheran i söndags.
Foto: Abdolvahed Mirzazadeh/AP/TT
En nedbränd bensinstation i Teheran i söndags.

Detaljer om de våldsamma protesterna börjar nu publiceras i Iran.

Över 100 bankkontor och nära 60 större affärslokaler har satts i brand eller plundrats under oroligheterna, enligt de regimtrogna medierna.

Minst tolv människor har dödats, uppger myndighetsföreträdare för BBC.

Informationsflödet från Iran har varit knappt sedan protesterna bröt ut. Internet har begränsats och inhemska medier har varit återhållsamma. På måndagen började dock vissa detaljer om protesternas omfattning publiceras.

I iranska medier är det tyst om hur många demonstranter som dödats. Men utan närmare information anges att "ett antal" poliser och soldater mist livet under oroligheterna.

Minst tolv personer har dödats i bränsleprotesterna, uppger myndighetsföreträdare för brittiska BBC. Men det kan röra sig om långt fler. Amnesty skriver på Twitter att människorättsorganisationen fått rapporter om tiotals döda, medan oppositionella grupper talar om uppåt 60 döda.

Hundratals gripna

I väst rapporteras om 200 gripna, medan halvstatliga Fars på måndagen skriver att 1 000 personer gripits.

På iransk statlig tv, som sällan rapporterar om meningsskiljaktigheter i landet, syns maskerade unga män som sätter eld på byggnader. Protesterna, som inleddes i fredags efter ett besked om att bensinpriset skulle höjas, spreds enligt statliga medier till omkring 100 platser i Iran i lördags.

Minst 100 banker har bränts ned eller plundrats. Möjligen många fler. Statliga medier rapporterade på måndagskvällen svensk tid att enbart i staden Isfahan har 69 bankkontor bränts ned eller vandaliserade medan två militäranläggningar förstörts och 28 bussar bränts upp. Det är dock otydligt om de 69 bankkontoren ingår i de omkring 100 som nämnts tidigare.

Från det mäktiga revolutionsgardet – en del av den iranska försvarsmakten – kommer en skarp varning till dem som protesterar.

"Om det blir nödvändigt kommer vi att vidta beslutsamma och revolutionära åtgärder mot fortsatta försök att störa folkets frid och säkerhet", skriver gardet i ett uttalande som citeras av statliga medier.

Skakig ekonomi

Irans ekonomi har länge varit skakig, men läget har förvärrats sedan i maj förra året. Då meddelade USA:s president Donald Trump att landet skulle dra sig ur kärnenergiavtalet JCPOA som undertecknades 2015, och införde sanktioner mot Iran.

För många iranier blev de höjda bränslepriserna droppen.

Inflationen ligger på omkring 40 procent.

På söndagen försvarade president Hassan Rohani den kontroversiella prishöjningen på bensin, där det är sagt att inkomsterna ska gå till ekonomiska bidrag till 18 miljoner hushåll.

Samtidigt sade Rohani att Iran inte kommer att tillåta oroligheter: "Att protestera är folkets rätt, men att protestera är annat än att starta upplopp. Vi bör inte tillåta oroligheter i samhället."

Fakta

Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1", det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De övriga länder som undertecknat avtalet – samt EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Sent i våras, ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungt vatten.

Visa mer...