Nya hinder för snabbtåg efter KD-sväng

Tåg Artikeln publicerades
KD:s partisekreterare Peter Kullgren anser att regeringen bör lägga ned snabbtågsplanerna om KD:s nya linje godkänns på rikstinget, skriver Di. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
KD:s partisekreterare Peter Kullgren anser att regeringen bör lägga ned snabbtågsplanerna om KD:s nya linje godkänns på rikstinget, skriver Di. Arkivbild.

Inte bara M och L verkar göra tummen ner. Nu svänger Kristdemokraternas partistyrelse om planerna för nya banor för snabbtåg.

Förvånansvärt, anser infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) som återigen säger att han ska bjuda in till samtal.

– Det här var ju ett av Alliansens viktigaste vallöften 2014 och Kristdemokraterna har varit ivriga påhejare av nya stambanor, inte minst i starka KD-fästen som Jönköping, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth till TT om KD:s föreslagna nya linje, som Dagens industri var först att rapportera om.

Han säger att KD visar på en oförmåga att vara med att ta ansvar för stora och långsiktiga beslut. KD:s svängning, eller förslag till, framgår av svar på motioner som partistyrelsen i KD vill att partistämman, rikstinget, ska ställa sig bakom i Umeå 8–10 november.

Tränga undan

– Tidigare hade vi en något mer positiv hållning, men vi har svängt, säger KD:s partisekreterare Peter Kullgren och säger att det är ekonomin som oroar.

– Och nya höghastighetsbanor riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.

TT: Men ni har ju inte sett något förslag till finansiering från regeringen?

– Oavsett det så ska ju pengarna fram och det är oerhört stora summor och vi kan ju konstatera att vi redan har stora brister i befintlig infrastruktur, säger Kullgren som menar att det skulle vara märkligt om regeringen pressar på med bara C och V som stöd.

För bara några dagar sedan sade nya L-ledaren Nyamko Sabuni att Liberalerna inte tänkte vara med i några samtal om inte Moderaterna tänker medverka, vilket M har gjort klart att partiet inte vill. Både M och L har hänvisat till att regeringen inte har kommit med några förslag till finansiering av ett projekt som beräknas kosta minst 230 miljarder kronor.

Ska bjuda in

Eneroth sade kort efter det att regeringen tillträtt i januari att det var bråttom att få igång samtalen om finansieringen igen, samtal som pausades i juni 2018.

Än har han dock inte skickat ut någon inbjudan eller förslag till finansiering.

– Jag tänker fortfarande bjuda in till samtal. Jag vill fortfarande tro att det finns intresse av att vara med och diskutera finansieringen av nya stambanor i Sverige, säger Eneroth.

En satsning på höghastighetståg finns med i det 73-punktsprogram, januariavtalet, som regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna beslutat om. L har dock hela tiden varit skeptiska till projektet.

Häftigt med tåg

– Det är jättehäftigt med snabba tåg, men problemet är att det är väldigt dyrt, sade dåvarande L-ledaren Jan Björklund när hans underskrift på januariavtalet knappt ens hade torkat.

Han underströk att bara om det blir en bred enighet bland riksdagens partier om finansieringen kan Liberalerna tänka om. Han sade också att januariavtalspunkten om snabbtåg ska läsas med förbehåll.

– Det ska inte läsas som ett skarpt löfte om att bygga för höghastighetståg, det är ett åtagande. Om vi kan bli överens om en finansiering kan det bli av, sade Björklund.

Tomas Eneroth säger att banorna ska byggas, delar har redan påbörjats, som Ostlänken och Göteborg–Borås.

– Finansieringsdiskussionen handlar ju bara om hur detta ska ske på ett snabbare sätt och för att det inte ska tränga undan satsningar på infrastruktur i andra delar av landet, säger Eneroth.

Fakta

Fakta: Höghastighetsbanor

Höghastighetsjärnvägar brukar definieras som banor där tåg reguljärt körs i över 250 km/timme. De finns i de flesta av EU:s största länder, men ännu inte i Norden.

För svensk del resulterade den så kallade Sverigeförhandlingen mellan staten och kommuner i ett förslag 2017. Det gick ut på höghastighetsbanor för upp till 320 km/timme Stockholm—Göteborg och Stockholm—Malmö. Däremellan skulle en rad platser trafikeras, däribland flygplatserna Skavsta och Landvetter.

Prislappen bedömdes då till 230 miljarder kronor. Lånefinansiering föreslogs. Upplåning genom gröna obligationer skulle utvärderas. Båda sträckorna föreslogs vara klara cirka 2035.

Storstadsregionerna och kommuner utmed den tänkta höghastighetsbanan har i gengäld lovat bygga 285 400 nya bostäder och anslutande kollektivtrafik.

Trafikverket rekommenderade för sin del 2017 nya banor för högst 250 km/timme. I oktober förra året meddelade verket att man endast på sträckan Lund-Hässleholm projekterar för 320 km/timme.

Källa: Sverigeförhandlingen, Trafikverket

 

Visa mer...