Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ljusare tider väntas för verkstadsbolagen

Tecken på en global industriell återhämtning är att vänta när Stockholmsbörsens verkstadsbolag börjar redovisa bokslut i veckan, tror SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall.
Botten i konjunkturen har redan passerats, tror han.
Ekonomi • Publicerad 19 januari 2020
Börsklockan på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Group i Stockholm. Arkivbild.
Börsklockan på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Group i Stockholm. Arkivbild.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Boksluten från Stockholmsbörsens bolag, som börjar kablas ut i veckan, kan till delar bli ganska dyster läsning. Åtminstone om man fokuserar på resultatet för fjärde kvartalet 2018, som pressades av en global konjunkturnedgång.

Esbjörn Lundevall beskriver det som det sämsta kvartalet för industribolag på väldigt länge.

Historiska rekord

Annons

Men botten i konjunkturen har troligen redan passerats, tror han.

– Vi tror att vi har en liten återhämtning på gång som ska börja det här året, säger Lundevall.

Trots konjunkturnedgången i fjol hade Stockholmsbörsen sitt starkaste år på tio år, med ett lyft för OMXS30-index på drygt 25 procent. Och det pekar uppåt även sedan årsskiftet, mot nya historiska rekord.

Värderingarna av aktierna på börsen är därmed höga, visar det så kallade P/E-talet. Det räknas fram genom att dela aktiekursen med den förväntade vinsten kommande år.

P/E-talet för det hundratal större börsbolag som SEB följer på Stockholmsbörsen ligger på 21, enligt Lundevall.

– Och då dras det ändå ned av bankerna. Så exklusive bankerna är det ganska häftiga multiplar, säger han.

De fyra storbankernas aktiekurser jämfört med förväntad vinst 2020 ligger på cirka 10.

Kollegan Martin Guri på mäklarhuset Kepler Cheuvreux tycker trots allt att värderingarna av börsens aktier är "rätt okej".

– Det återspeglar bara en låg ränta, säger han.

Alltid en risk för börsfall

Guri räknar, redan avverkade kurslyft och pressade resultat i boksluten, med att börsen kan fortsätta upp med 10–15 procent i år. Men det sker med brasklappen att det alltid finns en risk för börsfall.

Annons

– Börsen kan alltid gå ned 10 procent vilken vecka som helst. Det är normalt. Det är spelreglerna. Det är inte konstigare än att det regnar i morgon. Men blir det en stor sättning kommer det inte bero på höga värderingar, för det kan man inte säga att det är med de här låga räntorna.

Lundevall är mer försiktig i sin börsprognos för 2020.

– Många av de största bolagen har redan värderats upp ganska mycket, säger han.

– Det blir väl några enstaka procent uppåt för börsen under året, tillägger han.

Mycket av förhandsdiskussionerna inför boksluten handlar om vad bolagens styrelser säger om de årliga utdelningarna till aktieägarna. För vissa branscher och bolag är utdelningen en avgörande faktor för framtida avkastning på ägandet och därmed aktiekursen.

– Bankerna och Volvo är de vi är mest nyfikna på vad gäller utdelningar, säger Lundevall.

Delade meningar

Bland Volvos ägare råder delade meningar om hur utdelningen – som väntas drygt fördubblas till över 20 miljarder kronor – ska skiftas ut till ägarna.

– Många svenskar, både privatpersoner och stiftelser, är förtjusta i kontanter. Utländska institutioner föredrar återköp, säger Lundevall.

Återköp ger bland annat skattemässiga fördelar i länder som USA, där det är ett betydligt vanligare sätt för bolagen att få ut kapitalöverskott till ägarna.

Storbankernas ägare får samtidigt räkna med betydligt lägre utdelning i år än i fjol.

Annons

Det gångna året präglades av misstankarna om omfattande penningtvätt i den baltiska verksamheten. Detta bidrar till att sänka utdelningarna från bankerna till sammanlagt lite drygt 50 miljarder kronor, enligt genomsnittet i marknadsdataföretaget Refinitivs prognossammanställningar. Det kan jämföras med drygt 70 miljarder i fjol.

Utlåning kräver kapital

Nordea och Swedbank har redan flaggat för sänkt utdelning. Och det finns en uppenbar risk att SEB och Handelsbanken tar rygg på konkurrenterna, enligt Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.

– Det finns en risk för det med tanke på att företagsutlåningen växte ganska kraftigt under 2019. Det kräver en hel del kapital, säger han.

– Bankerna vill ju hellre låna ut pengarna än dela ut till ägarna. Så, om bankerna tror att det finns en fortsatt god tillväxt i företagsutlåningen in i 2020 är det inte omöjligt att de är lite mer återhållsamma, tillägger han.

TT
Så här jobbar Sydöstran med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons