KI: Riksbanken höjer räntan nästa år

– Riksbanken höjer räntan ett snäpp i april nästa år, och avvaktar med flera höjningar till 2021, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

I år räknar KI med en högre BNP-tillväxt än i sin senaste prognos, 1,8 procent, jämfört med den tidigare prognosen på 1,5 procent. Men redan nästa år spås en lägre tillväxt på 1,4 procent, en nedjustering från mars-prognosen på 1,6 procent för 2020.

Investeringarna i industrin avtar i takt med att tillverkningsindustrins framtidsutsikter har dämpats.

– Det blir svagare investeringar när högkonjunkturen bromsar in. Vi ser fortfarande att riskerna för en sämre utveckling dominerar, säger Ylva Hedén Westerdahl till TT.

Investeringarna kommer att ligga kvar på en hög nivå, bedömer KI.

– Men de kommer inte att växa eller bidra till tillväxten, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Ett stort utbud av bostäder med risk för prisfall och sjunkande bostadsinvesteringar samt att hushållen blir försiktigare i sina konsumtionsbeslut oroar KI som bedömer bostadsmarknaden som den enskilt största inhemska risken för den reala ekonomin.

Även om hushållens förtroende för ekonomin har återhämtat sig något, har det fallit markant sedan hösten 2018. Bilden är snarlik för näringslivets förtroendeindikatorer.

– Första kvartalet var hushållens konsumtion svag, det beror bland annat på att vi inte turistat så mycket som tidigare, den svaga kronan var en bidragande faktor. Att förtroendet har fallit är förvånande givet att hushållen har en så bra finansiell stämning, säger Ylva Hedén Westerdahl, och fortsätter:

– Framöver är det exporten som drar och hushållens konsumtion.

Inbromsningen i tillväxten syns även på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ligger kvar på 6,3 som för ett år sedan, och stiger långsamt nästa år.

– Det är fortfarande många som kommer in på arbetsmarknaden, bland annat många nyanlända. Incitamenten att söka ett jobb har ökat, men vi ser samtidigt att företagen inte behöver anställa lika många nya när efterfrågan viker. Det här gör att arbetslösheten stiger långsamt, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Företagen i näringslivet har under en längre tid uppgett att de har allt svårare att hitta personal med rätt kompetens och uppger fortfarande att det finns en brist.

– För näringslivet innebär det att befintlig personal får jobba mer, tacka nej till uppdrag eller får förlänga leveranstider. I offentlig sektor kan det innebära en sänkt kvalitet på servicen.