Regeringen inte oroad för tvärnit

Politik Artikeln publicerades
Så såg det ut förra året när regeringen samlades för budgetdiskussioner på Harpsund. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Så såg det ut förra året när regeringen samlades för budgetdiskussioner på Harpsund. Arkivbild.

Svensk ekonomi riskerar att bromsa in snabbare än väntat.

Men regeringen förväntar sig ingen tvärnit.

Regeringens ministrar samlas på torsdagen i sörmländska Harpsund för att få höra finansminister Magdalena Anderssons (S) bedömning av det ekonomiska läget.

Den senaste prognosen från statliga Konjunkturinstitutet (KI) pekade på en oväntat snabb inbromsning av högkonjunkturen under våren. Därför väntas även finansministern presentera sämre prognossiffror än finansdepartementets tidigare prognos från april.

Normal avmattning

Men finansdepartementet bedömer utvecklingen som en normal avmattning av en högkonjunktur, inte en tvärnit, erfar TT. Därför ser man just nu inget behov av stora satsningar för att stimulera ekonomin. Andersson kommer att presentera en neutral finanspolitik.

Statsbudgeten för 2020 väntas innehålla ofinansierade reformer på omkring 20 miljarder kronor. De största satsningarna blir slopad värnskatt för höginkomsttagare och sänkt skatt för pensionärer. De har tidigare bedömts kosta staten sex respektive drygt fyra miljarder kronor.

Kommunerna kan också hoppas på en höjning av de generella statsbidragen på fem miljarder kronor.

En annan åtgärd som ska genomföras 2020, enligt den rödgröna regeringens överenskommelse med C och L, är sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar utan gymnasieutbildning och nyanlända.

Ökade risker

Inte heller KI:s generaldirektör Urban Hansson Brusewitz ser i dag något behov för regeringen att bedriva en expansiv finanspolitik för att stimulera ekonomin.

Men riskerna för en kraftigare ekonomisk inbromsning har ökat under sommaren, enligt finansdepartementets bedömningar. Det handlar framför allt om risken för ett upptrappat handelskrig mellan USA och Kina och för ett avtalslöst brexit.

Inför hotet om en lågkonjunktur har regeringen fått kritik för att inte ha sparat mer under högkonjunkturen, bland annat av Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam. Men ett av finansminister Magdalena Anderssons budskap på Harpsund kommer ändå att vara att det finns beredskap för en snabbare inbromsning av svensk ekonomi.

"Är att ta i"

KI:s generaldirektör ser ingen statsfinansiell ko på isen om regeringen föreslår ofinansierade reformer på 20 miljarder. Detta trots att KI:s beräkningar, som bara är några veckor gamla, visar att reformutrymmet i själva verket är "i det närmaste obefintligt".

Finanspolitiken kan utifrån regeringens beräkningsgrunder enligt Hansson Brusewitz fortfarande beskrivas som neutral, utan vare sig broms- eller gaseffekter.

– Man måste inte, utifrån vår horisont, stärka det strukturella sparandet. Det är att ta i, säger han.

Enligt överskottsmålet ska det strukturella sparandet ligga på 0,3 procent av BNP under en konjunkturcykel. KI bedömer i sin senaste prognos att det strukturella offentliga sparandet i år hamnar på minus 0,1 procent av BNP och på noll år 2020.

Långsiktiga konsekvenser

Harry Flam varnar dock för långsiktiga konsekvenser med ett otillräckligt sparande från regeringens sida.

– Regeringen sparar inte tillräckligt i högkonjunktur för att ha en buffert i lågkonjunktur, säger han.

– Om man tar 20 miljarder i anspråk då urholkas den offentliga sektorn, tillägger han.

Det slår bland annat mot utrymmet att höja ersättningsnivåer till barnfamiljer och arbetslösa och upprätthålla kvalitet och personaltäthet i sektorn, enligt Flam.

– Det är ett val som de gör. Lägger regeringen 20 miljarder på något annat betyder det att man inte ser till att kvaliteten i offentlig sektor bibehålls, säger han.

TT: Är det ett misstag att vidta ofinansierade åtgärder för 20 miljarder i nuläget?

– Jag vågar inte svara på den frågan då det är precis det som Finanspolitiska rådet ska uttala sig om i vår, om regeringen gör rätt nu, säger Flam.

Fakta

Fakta: Bromsar in oväntat snabbt

I vårprognosen från den 10 april sänkte regeringen årets tillväxtprognos till 1,6 procent. Sedan dess har riskerna ökat för en kraftigare inbromsning samtidigt som det står klart att en ekonomisk avmattning redan har inletts.

Enligt en preliminiär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) i slutet av juli krympte svensk ekonomi oväntat med 0,1 procent under andra kvartalet jämfört med kvartalet före. Det gav en tillväxt i årstakt på 1,8 procent.

Sedan dess har Konjunkturinstitutet (KI) varnat för att konjunkturen bromsar in oväntat snabbt och att arbetslösheten ökar något i år och nästa år.

Finansdepartementets vårprognos i korthet:

2019 2020

BNP-tillväxt +1,6 +1,6

Arbetslöshet 6,3 6,4

Inflation (KPIF) 1,7 1,5

Strukturellt sparande 0,2 0,5

KI:s senaste prognosuppdatering

2019 2020

BNP-tillväxt 1,5 1,3

Arbetslöshet 6,4 6,5

Inflation (KPIF) 1,9 1,8

Strukturellt sparande –0,1 0

Källor: Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån

 

Visa mer...

Fakta

Fakta: Bromsar in oväntat snabbt

Inför hotet om en lågkonjunktur, som många räknar med står för dörren och som kan fördjupas av brexit utan ett uträdesavtal och att handelskriget spårar ur, har experterna flera tips till regeringen.

Hansson Brusewitz, generaldirektör Konjunkturinstitutet (KI):

Hamnar vi i lågkonjunkturen är det viktigt att upprätthålla sysselsättningen, inte minst i kommunerna. Både av välfärdsskäl, för att upprätthålla kvaliteten i vård, skola och omsorg, men också då det är en stabilisator i ekonomin att sysselsättningen i offentlig sektor inte faller när det faller i näringslivet. Det talar ju för ökade statsbidrag.

Ett annat motiv till att öka på statsbidragen är att undanröja behovet av höjda kommunalskatter runt om i landet, vilket slår mot konsumtion och tillväxt, enligt KI-chefen.

Det är ett problem. Kommunalskattehöjningar träffar ju alla förvärvsarbetare och även bidragsmottagare.

Sedan har vi demografiska utmaningar, med allt fler över 80 år, tillväxt av barn och nyanlända. Vi gör bedömningen att det behövs mer än de 20 miljarder under mandatperioden det talas om i 73-punktsprogrammet i ökade kommunbidrag. Det är nog minst det dubbla som vi har i våra kalkyler, bara för att upprätthålla personaltätheten.

Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet:

I allmänhet bör man använda verktyg som ökar efterfrågan och sysselsättningen på kort sikt. Det kan göras genom att öka den privata konsumtionen, med skattesänkningar och den typen av åtgärder. Kommunbidrag har inte lika stor effekt som direkta stimulanser till privat konsumtion.

Visa mer...