Recessionsspöket hotar runt hörnet

Ihållande politisk osäkerhet slår hårt mot världshandeln, investeringsklimatet och konsumtionen på många håll i världen. Flera recessionssignaler blinkar redan hotfullt illrött, som alla långräntor nära rekordlåga nivåer och tvärniten för den tyska tillverkningsindustrin.

– Vi ser en Trumprecession, säger Swedbanks chefsekonom Anna Breman om den ekonomiska utvecklingen globalt.

En annan faktor som ökar osäkerheten och därmed tillväxtutsikterna är att risken för ett brittiskt EU-utträde utan avtal har ökat radikalt sedan Storbritanniens premiärminister Boris Johnson tillträdde i somras. Därtill kommer enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist faktorer som strukturomvandlingen i bilindustrin och Italiens skuldproblem.

När det gäller brexit tror Breman sedan en tid att det blir ett EU-utträde utan avtal. Hon bedömer att sannolikheten för detta ligger på cirka 55 procent. SEB:s Bergqvist har samtidigt höjt sannolikheten till 35 procent, men tror att det lika väl kan bli brittiskt nyval.

EU:s ekonomiska motor Tyskland, med stor exponering mot Kina och en export som till 83 procent består av varor, drabbas än så länge hårdare än Sverige. Den svenska exporten består jämförelsevis till 70 procent av varor och svensk export får samtidigt draghjälp av den svagare kronan.

För svensk del kan ödet avgöras av hur regeringen agerar, enligt Bergqvist.

– Penningpolitiken har inte möjlighet att mota bort den lågkonjunktur eller inbromsning som vi ser nu, säger han.

Bland annat varnar han för att stimulanser från Riksbankens sida – som stödköp av obligationer eller sänkt styrränta från dagens minus 0,25 procent – mycket väl kan förvärra situationen, skapa osäkerhet och dra ned inflationstrycket.

I stället borde regeringen låta statsbudgeten gå back när konjunkturnedgången sänker skatteintäkterna och lyfter statens arbetslöshetsrelaterade utgifter, enligt Bergqvist. Detta brukar kallas att låta de automatiska stabilisatorerna verka.

– Skulle det sedan visa sig att det blir en hårdare inbromsning får regeringen fundera på om de ska göra andra saker: sänka skatten ytterligare, höja kommunbidragen eller dra igång infrastruktursatsningar, säger han.

Anna Breman vill att regeringen redan nu satsar ännu hårdare och lånefinansierar långsiktiga satsningar på säkerhet, klimat och välfärden. Sänkt arbetsgivaravgift, för att hjälpa den privata sektorn, är en annan åtgärd på önskelistan.

– Vi tror att det kan komma lite mer, säger hon om det reformutrymme på 25 miljarder som finansminister Magdalena Andersson (S) målat upp inför de pågående budgetförhandlingarna med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– Men vi tycker det finns utrymme för väldigt mycket mer än vad vi tror kommer, tillägger hon.

Helst hade hon velat se en dryg fördubbling av regeringens satsningar, så att de hamnar på cirka 50–70 miljarder. Det beräknas ge ett budgetunderskott på drygt 1 procent.

Utrymmet för detta skapas enligt Swedbanks ekonomer av det låga ränteläget – i snitt minus 0,50 procent för den svenska staten – och en beräknad nominell BNP-tillväxt på måttliga 3 procent. De gångna tio åren har svensk tillväxt nominellt legat på 3,5 procent per år.

Den satsning Breman vill se skulle dock innebära ett drastiskt avsteg från överskottsmålet i det budgetramverk som trädde i kraft vid årsskiftet, vilket är politiskt känsligt. Fast enligt Swedbanks prognoschef Andreas Wallström skulle det samtidigt ligga i linje med det så kallade skuldankaret i budgetreglerna, som säger att statsskulden bör stabiliseras på 35 procent på sikt.

Trots rekommendationerna till regeringen tror varken Swedbanks eller SEB:s ekonomer att Magdalena Andersson gör någon drastisk förändring av de budgetramar hon skissade upp på Harpsund förra veckan.

– Ett par miljarder till, till kommunerna, är vad SEB:s prognoschef Håkan Frisén ser i kristallkulan.