Svensk grisnäring knäar – trots fläskbristen

Ekonomi Artikeln publicerades
Vd Jonas Tunestål på KLS Ugglarp tror att svenska konsumenter kommer att få betala mer för fläskköttet 2020.
Foto: Johan Nilsson/TT
Vd Jonas Tunestål på KLS Ugglarp tror att svenska konsumenter kommer att få betala mer för fläskköttet 2020.

Världsmarknaden skriker efter griskött och priserna bara ökar. Men jublet uteblir bland svenska grisuppfödare – för dem har foderkostnaderna skjutit i höjden efter förra årets torka och här är prisuppgången inte alls lika stor.

Slakteri-vd Jonas Tunestål på KLS Ugglarp tror inte att den svenska julskinkan blir märkbart dyrare i år, däremot att svenska konsumenter kommer att få betala mer för fläskköttet under 2020.

– I Sverige har vi en mer nationell marknad. Vi påverkas av vad som händer internationellt, men det blir mer trögrörligt, säger han.

Sedan i januari har det kilopris KLS Ugglarp betalar till uppfödarna höjts med en krona.

– Den höjningen är naturligtvis välkommen, men alldeles för låg, säger Mats Sonander, grisuppfödare i skånska Södervidinge.

– Priset i Danmark har stigit med 30 procent – här höjer de med fem, konstaterar han.

Utestängda från Kina

Knäckfrågan för svenska bönder är att Sverige inte har ett handelsavtal med Kina när det gäller griskött, medan länder som Danmark och Tyskland har det. Följden av det är att svenska grisuppfödare är utestängda från världens grishungrigaste marknad.

Kinesisk grisuppfödning har drabbats av afrikansk svinpest och tvingats till masslakt. Även andra länder i Sydostasien har drabbats av smittan, som ligger bakom den internationella prisstegningen.

Det som länge ingett hopp inom svensk grisnäring är att svenskarna i allt högre grad väljer svenskt kött. Argumenten om lägre antibiotikaanvändning och bättre djurvälfärd än i konkurrentländerna har tagit skruv och det har medfört att i stort sett all den bacon, karré, skinka och fläskfilé som produceras i Sverige äts upp på hemmaplan. Bara de delar av grisen som svenskarna ratar går på export, till exempel öron, fötter, senor och ben.

Ketchupeffekt 2014

– Våren 2014 var det en ketchupeffekt. Det klipptes av knorrar i tv och man redovisade siffror över antibiotikaanvändningen i andra länder. Handeln valde då att lyfta fram svenskt griskött och andelen svenskproducerat ökade från 68 till 78 procent på bara några år, säger Margareta Åberg, ansvarig för grisfrågor inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Tillitsfulla konsumenter som är villiga att betala lite extra för att få svenskt låter som en drömsits, men någon sådan anser sig ändå de svenska grisuppfödarna inte ha. Efter några år med tilltagande optimism inom svensk grisnäring slog torkan till 2018 och då sköt foderpriserna i höjden.

– Just nu har svenska grisbönder en extremt jobbig situation. Foderkostnaderna utgör 50–60 procent av produktionskostnaderna, så de knäar. Det är flera som har lagt ner och vi tappar i slakt igen, säger Margareta Åberg.

"Det är tufft"

Christian Carlsson, grisuppfödare på Österlen och ordförande för Skåne-Blekinge grisproducenter, håller med om att torkan innebar ett bakslag, som fortfarande ger återverkningar i form av högt foderpris.

– Lönsamheten är inte den bästa, tyvärr. Det är tufft, framför allt för de yngre. Det är svårt att bygga nytt och det är ett problem för hela branschen. Det behöver byggas nya stallar, det är ett stort behov, men priserna på foder har legat enormt högt och priserna på kött har inte hängt med.

I dagsläget är det fler som lägger av än som startar nytt, konstaterar han.

– Om inte lönsamheten blir bättre så är det de små producenterna som försvinner.

Fakta

Fakta: Handelsavtal med Kina

Svensk grisnäring har länge tryckt på för att få till ett handelavtal om grisexport med Kina, som är den största marknaden för griskött i världen.

Efter att kinesiska myndigheter varit i Sverige och gjort inspektioner av gårdar och slakterier 2015 har ett protokoll tagits fram med exportvillkor. Protokollet har legat färdigt för signering sedan 2018, men det är fortfarande oklart när det kommer att signeras.

Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson ligger bollen nu hos de kinesiska myndigheterna. Hon hoppas att avtalet ska kunna slutföras under nuvarande mandatperiod, har hon sagt till Dagens Industri. Hon tillade samtidigt att frågan blivit större än tidigare och nu är en del av stormaktspolitiken.

Så länge handelsavtalet inte är på plats är svensk grisnäring utestängd från den kinesiska marknaden, som just nu har brist på griskött till följd av ett utbrott av afrikansk svinpest i Kina.

Källa: Magnus Därth, vd Kött och charkföretagen

 

Visa mer...