De inspireras av bygdens författare

Olofström Artikeln publicerades
Claes-Göran Olsson och Nina Olsson ser fram emot nya utmaningar inför nästa år.
Foto: Elin Möllervärn
Claes-Göran Olsson och Nina Olsson ser fram emot nya utmaningar inför nästa år.

Vännerna som började jobba ihop för nio år sedan, har sedan dess hjälpt varandra att nå nya höjder i det kreativa skapandet inom teatern. Nu hoppas de på att nya idéer väcks till liv under deras vistelse i Nebbeboda skola.

Claes-Göran och Nina Olsson lärde känna varandra år 2008. Ett år senare började vännerna jobba ihop och har sedan dess skapat magi på scenen.

Det hela började när en regissör hoppade av ett av Claes-Görans manus som Nina blev erbjuden att regissera.

– Sedan dess har hon regisserat alla mina manus, säger Claes-Göran med ett leende.

Vännerna som idag bor i Karlshamn är på besök i Nebbeboda skola och är årets tredje Vistelsestipendiater.

När Sydöstran besökte skolan under onsdagsförmiddagen berättade vännerna om kommande projekt och om friheten att jobba utan press.

– Det kan gå långa perioder när vi inte har några projekt alls. Tidigare har vi jobbat mot en deadline, men det är skönt att jobba helt utan press, säger Nina.

Vännerna berättar att de finner inspiration från bygdens författare. Historia är något som båda finner intressant och de skriver manus utifrån de lokala författarnas texter.

– Det var inte meningen att det skulle bli så, men nu har det blivit vår grej, säger Nina.

Tankarna kring kommande föreställningar går i Jämshögsförfattaren Sven Edvin Salje och Pukaviksförfattaren Paul Paulssons fotspår.

– Båda är mycket intressanta författare. Saljes texter är enklare att skriva manus från då han var väldigt intresserad av teater. Ibland kan man nästan känna att det blir repliker av hans texter.

– Paul Paulsson däremot är mer av dokumentärt värde, säger Claes-Göran.

Claes-Göran berättar att Paul i yngre tonår gick runt i Pukavik och kollade på de nybyggda skeppen i hamnen. Lite visste han då att han några år senare, 1943, skulle åka ut på havet i ett av handelsfartygen vid 16 års ålder och hamna mitt i krigszonen.

– Historien har hemska upplevelser. Vi svenskar säger alltid att vi inte var med i kriget, men det var många svenska sjömän som dog under denna tid, säger han.

Trots att Paul Paulssons berättelser kan bli svåra att återskapa, ser vännerna det som en utmaning.

– Det är viktigt att dessa historier inte blir bortglömda, att påminna allmänheten om att dessa hemskheter har hänt, säger Nina.

Claes-Göran och Nina Olsson spånar idéer kring nästa stora föreställning.
Foto: Elin Möllervärn
Claes-Göran och Nina Olsson spånar idéer kring nästa stora föreställning.

Under vännernas vistelse i Nebbeboda skola hoppas de på att komma fram till vilken historia de ska återskapa på scenen.

– Vi är otroligt tacksamma för vistelsen här. Nu får vi verkligen den tid vi behöver för det jobb som vi på senare år inte hunnit med, säger Nina.

Claes-Göran och Nina berättar att de tidigare läst några av Harry Martinsons texter. När Sydöstran frågar om texterna har potential till att bli en teater, ser vännerna det som ett alternativt mål för framtiden.

– Det är ju en dröm att kunna göra ”Nässlorna blomma” till en föreställning, men det är otroligt svårt att göra det. Teatermässigt är vi inte där än, men kanske någon gång i framtiden, säger Claes-Göran.

Vännerna jobbar mot en föreställning inför nästa år.

– Det hade varit underbart att kunna ha en föreställning klar inför nästa år, vi hoppas att det kläcks några idéer nu under vår vistelse här, säger Nina Olsson.