Fågeldöden består – populationerna har rasat

Ronneby Artikeln publicerades

De svarta rubrikerna om fågeldöden har bleknat. Fenomenet har dock inte försvunnit. Tvärtom, menar viltvårdaren Le Carlsson

Det var i början av 2000-talet som man började se tecken på att allt inte stod rätt till med fåglarna i kustbandet och ute i skärgården. Mängder av döda och sjuka exemplar hittades och man fann exempel på störda beteenden.
Viltvårdaren Le Carlsson har under åren gjort omfattande inventeringar.
– Jag har inventerat 24 000 döda fåglar sedan jag började, berättar han.
För ett par år sedan kom forskare fram till att det är en vitaminbrist som utlöser insjuknande och död hos fåglarna. Det rör sig om en så kalla tiaminbrist, en brist på vitamin B 1.
Att man funnit det svaret innebär dock inte att problemet är ur världen, det kan Le Carlsson vittna om. Han genomför i dag inte lika omfattande inventeringar, men de han gör ger tillräckliga svar, menar han.
I år har han varit ute på öarna under april, maj och juni.
– Det är en förhöjd dödlighet. Ejdrarna lyckas förfärligt dåligt med sina häckningar, säger Le Carlsson.
Han konstaterar att kullarna av ungar minskat radikalt. Vid et tillfälle i juni inventerades vattnen kring flera öar utanför Sölvesborg och då hade endast 22 av drygt 200 ådor ejderungar och totalt låg kullen på endast 38 ungar.
– Och vad gäller gråtruten har populationen också rasat. Den har rödlistad på tio år.
Att fåglarna är påverkade av något i miljön visar sig inte bara i att de insjuknar och dör. Le Carlsson har noterat flera konstiga beteenden som blir allt vanligare.
– En sak är att fåglar lägger ägg i varandras bon. Det är ett systemfel i häckningen. Ett exempel är när jag såg en knölsvan ligga och ruva på en PET-flaska och en kylklamp.
Lennart Balk är forskare i tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet. Han var den som kunde påvisa sambandet mellan dödligheten och vitaminbristen.
Han menar att även beteendestörningarna och andra sjukdomssymptom går att härleda till just tiaminbristen.
Han berättar att man ännu inte kunnat hitta orsaken till att vitaminbristen uppträder. Att problemen fortsätter ser han och forskarkollegorna exempel på vid en mängd platser.
– Vår bild är väldigt lik den Le Carlsson har. Det rör sig inte om någon förbättring, snarare tvärtom.