Jaktklubben i hjärtat av Listerlandet

Bössan är inskjuten och det statliga jaktkortet ska vara betalt innan säsongens första jakt drar i gång i början av oktober. Samtidigt får jägarna se resultatet av viltvårdsarbetet de har lagt ner under våren och sommaren.

– I ett brutet jordbrukslandskap som Listerlandet är det jätteviktigt att skapa rätt förutsättningar för viltet så att det har både mat och skydd. På så vis fortsätter viltstammarna att växa, säger Hampus Nilsson, hemmahörande i Hosaby och medlem i jaktlagets viltvårdsteam.

Listershuvuds jaktklubb har jagat inom naturreservatet Listershuvud sedan september 2005. De jagar älg, rådjur, räv, grävling, hare och dovhjort.

För att hålla jakttrycket på en lagom nivå är alla jaktdagar bestämda på förhand, som första och andra helgen i oktober.

Men jakt är så mycket mer än att skjuta djur. En av klubbens viktigaste delar är viltvårdsarbetet som sker året runt. Då utfodrar de djuren med sockerbetor, vete och ensilage. Utfodringen sker främst vintertid. Jägarna sätter också ut saltstenar på specifika ställen som godkänns av länsstyrelsen och så kallad predatorjakt; jakt på räv, mård, mink och svartfågel är viktig för att skapa bra förutsättningar för att småviltet ska växa.

De senaste åren har dovhjortsstammen växt till flera hundratals djur. Detta tack vare att hjortarna har varit fridlysta under lång tid på Listerlandet. 2016 bestämde dock jaktklubben i samråd med angränsande jaktlag att enstaka kalvar får skjutas.

Till skillnad från dovstammen har älgstammen minskat kraftigt de senaste åren.

– Orsakerna är många men det mest uppenbara är nya E22. På grund av viltstängseln runt om vägen hindras nya älgar att passera till Lister. Det var sex år sedan vi sköt en älg, säger Tomas Hjalmarsson från Hosaby Björke som har varit medlem i klubben sedan start.

Förra året sköt klubben tre rådjur, två hjortkalvar, en spetshjort samt ett par rävar och harar.