Katastrofsiffrorna som ritade om den politiska kartan

BROMÖLLA Artikeln publicerades
Foto:Jörgen Klinthage

De två senaste valen slutade i katastrofsiffror för Socialdemokraterna och partiet har inte varit så små sedan 1914. Samtidigt kliver nya partier in på den politiska scenen. I några artiklar försöker Sydöstran ge svar på vad som gjorde att den politiska kartan i Bromölla ritades om.




Valet 2010 var ett tydligt missnöjesval. Ett missnöje som fortsatte även 2014. Valet 2014 drabbade de etablerade partierna.

Väljarna straffade Socialdemokraterna och Allianspartierna som haft ett valtekniskt samarbete.

Men redan vid valet 2006 skedde stora förskjutningar i väljarbasen. Socialdemokraterna som haft mer än 50 procent av rösterna i valet 2006 tappar nu fyra år senare plötsligt mer än tio procent. Röster som till stor utsträckning vanns av Sverigedemokraterna.

Vad är det som händer under den här valperioden som gör att så många tappar förtroendet för det parti som i över 30 år styrt kommunen. 



I Olofström gick Socialdemokraterna däremot framåt och stärkte sin egen majoritet. Båda kommunerna har runt 13 000 invånare, båda har ett par stora industrier - Volvo i Olofström och Nymölla Bruk och Ifö Sanitär i Bromölla där många av invånarna jobbar, och båda har av tradition varit starka socialdemokratiska fästen.


Mycket av kritiken och vreden har riktats mot kommunalrådet Åke Hammarstedt (S). Under sina tolv år som Bromöllas högsta politiker har han tidvis varit hårt ansatt. Han har anklagats för att inte lyssna och för att styrt partiet och kommunen med en järnhand.

– Det är självklart att det ytterst handlar om mig eftersom jag är den som framför allt personifierade partiet under den här tiden, säger Åke Hammarstest om tiden inom politiken.

Åke Hammarstedt tycker det är synd att personliga konflikter kommit att överskugga avgörande framtidsfrågor för Bromölla.

Konflikten mellan Åke Hammarstedt och de båda vänsterpartisterna Bo-Eje Jönsson och Alf Jönsson går långt tillbaka.

Detta gäller även Miljöpartiets språkrör Gert Rosenlind som i januari 2010 lämnade Socialdemokraterna efter ha tillhört partiets inre kärna under en lång tid.

Alla tre har vid olika tidpunkter under stor uppståndelse lämnat Socialdemokraterna. Förenklat kan man säga att det handlat om partiets syn på privatiseringar.

Bo-Eje Jönsson stod på Socialdemokraternas lista inför förra valet, men hoppade av bara en månad innan valdagen för att i stället arbeta för Vänsterpartiet.

Avhoppen var en orsak till att Socialdemokraterna tvingades söka en samarbetspartner på andra sidan den politiska skalan efter valet 2010.

När Åke Hammarstedt inför kommunvalet 2002 lanserades som kandidat efter dåvarande partikamraten Christer Adelsbo var han något av en doldis. Han hade förvisso under två mandatperioder suttit i barn- och utbildningsnämnden. Under sina tolv år vid rodret har han beundrats, men också ifrågasatts.

Åke Hammarstedet blev kommunalråd i en svår tid. Ekonomin i kommunen hade stora underskott och kommunen fick gå igenom ett stålbad med bland annat uppsägningar.

Under 2005 uppstod en spricka inom det socialdemokratiska partiet i Bromölla. Bakgrunden var att kommunal verksamhet lades ut på entreprenad. Fack och enskilda medlemmar vädrade öppet sitt missnöje.

Mycket av den turbulens som ägt rum under de två senaste valen går tillbaka till denna händelse. Men det sker även stora strukturella förändringar i kommunen och inte minst på arbetsmarknaden.

Efter valnederlaget tillsatte Socialdemokraterna en analysgrupp för att utröna hur man ska gå vidare och försöka ge en förklaring till varför så många ratade partiet.

Analysgruppen väjde sig medvetet från att peka ut politisk färdväg och även personliga frågor. Trots att kritiken mycket handlat om förstelnade strukturer. En vitalisering av partiet är som analysgruppen slog fast en överlevnadsfråga. Valet 2010 blev en väckarklocka.

Vad berodde då valnederlaget 2010 på? En del har hävdat att det berodde på att partiet blivit synonymt med makten.

– Jag tror inte att det handlade så mycket om främlingsfientlighet, utan mer om missnöje, säger Åke Hammarstedt.

Vad består det missnöjet av?

– Ett missnöje över att socialförsäkringssystemen blivit sämre att det är svårt att få ett jobb. Det handlar om människor som upplever ett utanförskap, säger han.

Fakta

Så många procent fick Socialdemokraterna

Valet 2014: 31,9 procent.

Valet 2010: 39,7 procent.

Valet 2006: 50,6 procent.

Valet 2014: 53,2 procent.

Valet 1982: 65 procent.

Visa mer...