Furulundsskolan tvingas spara miljoner - igen

SÖLVESBORG Artikeln publicerades
Furulundsskolan fortsätter att blöda ekonomiskt. Nu tvingas man nästa år till ytterligare ett sparpaket.
Foto:Gunnel Persson
Furulundsskolan fortsätter att blöda ekonomiskt. Nu tvingas man nästa år till ytterligare ett sparpaket.

Gymnasieskolan fortsätter att blöda ekonomiskt. Nu tvingas skolan åter igen till ett stålbad. Det beslutades på nämndens möte under tisdagseftermiddagen. Bakgrunden är att det nästa år fattas 9,2 miljoner kronor. Därmed ser historien ut att upprepa sig från i maj i år.

Orsaken till att utgångsläget kraftigt har försämrats jämfört med årsprognosen i oktober i år är framför allt minskade bidrag från Migrationsverket och att det extra kommunbidraget för detta år upphör. Detta motverkar de positiva effekterna av åtgärdsprogrammet för i år.

– Det är ett svårt ekonomiskt läge och det finns ingen annan väg, säger Paul Andersson (M), andre vice ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

För att komma i balans har utbildningschef Roger Svanberg tagit fram ett åtgärdspaket som motsvarar en reduktion av cirka sex årstjänster på Furulundsskolan. Full effekt av åtgärdspaketet motsvarar det tolv tjänster av de idag befintliga 88.

På mötet föreslog tjänstemännen att man skulle skjuta på delar åtgärdspaketet. Det handlar om den mest kontroversiella delen som handlar om en större besparing på tjänster som skulle försvinna genom en ökad samverkan mellan programmen och även nedläggning av program.

– Tjänstemännen har en förhoppning att kommunerna ska komma med en idé om hur man ska lösa detta, säger Paul Andersson.

Samtidigt har kommunerna varit tydliga med att man inte vill gå in och skjuta till extra pengar även nästa år. I år har kommunerna gått in med fem miljoner extra för att klara ekonomin.

Beslutet att endast spara 5,5 miljoner kronor innebär att man skjuter resterande de av besparing på 3,5 miljoner kronor på framtiden.

– Jag är inte helt nöjd med att man gör så här, men samtidigt tycker jag det är viktigt att om ger det en chans om man kan hitta en annan lösning, säger Paul Andersson.

Men när ska man ta detta beslut?

– Direktionen i kommunalförbundet har möte den 28 november och förhoppningsvis kan vi i nämnden sedan ta ett beslut i december, säger han.

Direktionen består av kommunalråden och oppositionsledarna i de båda kommunerna.

Politikerna är väl medvetna om att risken med en mindre kostym gör att man hamnar i nedåtgående spiral som gör att ännu färre elever väljer Furulundsskolan och blir ett mindre självklart gymnasieval.

Lärarförbundet varnade redan i maj i år för att en nedläggning av program kan innebära en utarmning av skolan och på sikt en minskad attraktionskraft för skolans elever. Det åtgärdspaket som politikerna klubbade i maj i år innebar ett stålbad för Furulundsskolan.

Furulundsskolan har under en längre tid dragits med ekonomiska problem. I maj i år gick det så långt att nämnden tvingades ta fram en sparplan på 14,7 miljoner kronor och därefter lades program i malpåse och ett tiotal varslades. Samtidigt lade direktionen överrock på gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och krävde att politikerna i nämnden varje månad skulle redogöra för ekonomin.

Paul Andersson säger att han kan förstå att man från direktionen gjorde så, men samtidigt vill han påpeka att tjänstemännen gav dem felaktig ekonomisk information.

För att möta de ökade behoven lade dåvarande Yvonne Strandh för drygt ett år sedan fram ett PM där man visade på att man behövde ökade insatser och personalförstärkningar. Detta möttes av kalla handen av politikerna mot bakgrund av det hårt ansträngda ekonomiska läget. Gymnasiechefen konstaterar att bidragen från Migrationsverket successivt kommer att minska efterhand som eleverna får permanent uppehållstillstånd. Detta menar hon är viktigt att ha i åtanke inför kommande budgetarbete.

Ett halvår senare sade Yvonne Strandh upp sig. Kort därefter valde även dåvarande chefen för kommunalförbundet att säga upp sig. Förtroendet från politikerna var förbrukat.

Enligt Paul Andersson hade man då i nämnden inte en riktig bild av vilka kostnader det handlade om.

– Jag upplever att det har varit otydliga signaler från statsmakterna när det gäller täckningen för de kostnader som kommunerna fick. Samtidigt är det viktigt att inte göra de nyanlända till syndabockar, säger Paul Andersson.