Spalten med Yngve

Rågskorpan världsarv

Spalten med Yngve

Jag ska bara säga en sak och sedan får det vara slutsnackat om det. Jag tvekar inte, jag säger:

– God morgon!

Jaha, det var det, och nu är vintern tillbaka, spörjs det i alla fall. Jo, jag tackar, INTE! Det varnas till och med för snö i Småland, österut i Juholtland. Kanske får Blekinge också en påse av den otäcka varan.

Det är så attans typiskt!

I måndags tog jag bort och garagerade tvenne snöröjningsredskap som sedan i höstas stått i larmberedskap vid kökstrappan. Och nu ska det vara dags igen. Säga vad man vill, men en kortare vår-sommar får man leta efter.

Men nu ska vi inte hänga läpp för det, ty hänga läpp ser så extremt fult ut, och snart är våren tillbaka.

”Mor, nu är våren kommen, mor

nu kan vi gå utan strumpor och skor.”

Texten ovan, om vinter, är ju så illa överdriven. Inte blir det någon snö här och nu. Och för övrigt kan vi väl trösta oss med kaffe och rågskorpor till dess. Hade i vintras ett recept från ett ansett konditori i Karlskrona; rågskorpor bakade med enbart vetemjöl. Tyckte kanske att det var en smula märkligt, men vem är jag att utan nämnvärda skorpkunskaper ifrågasätta skickliga bagare.

För en tid sedan fick jag ett brev undertecknat ”Hälsningar från en Spaltenläserska”. Brevet började ”Här kommer ett riktigt recept på rågskorpor” och sedan följde receptet som ger 24 bullar, det vill säga 48 skorpor. Så här är det:

1 liter mjölk

50 gram margarin

3 paket jäst

7,5 dl rågsikt

20 dl vetemjöl

1dl socker

1 matsked salt.

Låt degen jäsa i 30 minuter och forma sedan 24 avlånga bullar, en dryg centimeter höga. Låt jäsa och baka sedan i 225 grader under cirka tio minuter. De blir höga och fina, och när de kallnat är det bara att dela och rosta i 200 grader. Mycket läckra, får man medge. Spisas nyrostade. Smör, marmelad och eventuellt en smakrik ost till är uthärdligt, om man säjer så.

Jag gjorde halv sats och de gick fort åt, inte minst sedan äldsta dottern och hennes man fått smak på dem.

Dagens rågskorpa har anknytning till den hårt torkade skeppsskorpan som var basproviant till sjöss. Namnet råg-skorpa anses komma från råg som står för rostning. Bakningen skedde med vetemjöl, men eftersom vetemjölet på 1800-talet inte var av högre kvalitet förmodas uppblandning ha skett med rågsikt, berättar Wikipedia.

Hur som helst är rågskorpan vi känner i dag en genial uppfinning, som vi tillskriver Karlskrona och som därför snarast bör inrangeras under världsarvet.

Och tack till Spaltenläserskan som avslutar sitt brev så här:

”Dessa rågskorpor smakar ungefär som dom man kan köpa på Sturkö i bageriet där. Dom är bäst!”

Kan tänka det, på Sturkö vet man nog hur en rågskorpa ska smaka.

Om rätt våren tar en liten paus i helgen så kan vi glädja oss åt att det snart är påsk. Om inte alla tecken slår fel, som det heter i Bondepraktikan, är det i dag bara en vecka till långfredagen. Påsken är en av mina favorithögtider, strax i hälarna på julen.

Det här kommer att bli fint, gott folk, väldigt fint.