Här avslöjas Kellmans hemlighet

När Karlskrona HK efter minst sex sorger och lika många bedrövelser äntligen lyckades vända den negativa trenden hamnade Joel Kellmans sätt att lägga straffar i fokus i det efterföljande segersnacket.

Konstantin Komarek, som tillsammans med Joel Kellman och Carl Persson bildade KHK:s klart giftigaste anfallsvapen, visade sig ha bättre koll på straffstatistik än han som avgjorde matchen mot Mora.

– Några straffmål har det väl blivit, säger Kellman.

– Några, funderar Komarek och räknar snabbt upp tre matcher innan straffen mot Mora.

Om Komarek har rätt, Kellman sade inte emot, så var straffen mot Mora den fjärde den här säsongen. Och mönstret går igen.

– Jag kan ju inte dribbla så då återstår bara att skjuta, säger Kellman.

Komarek inledde dramat i NKT Arena med att göra 1–0. Kellman passade till Victor Aronsson som sköt. Christian Engstrand fick inte riktigt grepp om pucken och i höjd med ribban vispade Komarek in ledningsmålet.

– Det var en ganska hög klubba, men inte för hög.

Målet var efterlängtat.

– Det var skönt. Jag vet inte hur länge sedan det var som jag gjorde mål.

Mora replikerade snabbt på vad som såg ut att vara ett mindre bra defensivt arbete av en KHK-spelare bakom Johannes Jönssons bur.

Med lite drygt tre minuter kvar av andra perioden kom det som skulle bli matchens sista mål.

Joachim Rohdin bröt igenom, men hakades upp och domaren hade inte annat att göra än att blåsa straff.

KHK-tränaren Ove Molin ställde frågan till Joel Kellman.

Kellman kände sig manad.

Redan innan domarens signal hade Kellman bestämt sig för hur han skulle göra.

– Som sagt, jag kan ju inte dribbla och då återstår bara att skjuta.

Och sköt gjorde Kellman, rakt upp i Christian Engstrands högra kryss.

– Så har han gjort innan och så gjorde han nu, konstaterar Komarek.

Borde inte Engstrand ha känt till hur Kellman skjuter?

– Det vet inte jag, men det kvittar. Sådana straffar går inte att ta, säger Komarek.

Och det vet du?

– Det vet jag, säger Komarek med ett leende. Inte ens Henrik Lundqvist kan ta sådana straffar.

Kellman, Komarek och Persson var starka i offensiv zon i nästan varje byte.

– Vi tre parades ihop i november. Vi passar bra tillsammans och jag tycker nog att vi alla tre, trots de sex förlusterna, visat en stigande formkurva på slutet, säger Komarek.

Varför passar ni ihop?

– Kalla Joel och mig lirare om du vill. Vi är smarta på isen, eller rättare sagt, vi försöker vara smarta. Calle kompletterar med ett bra skott, sin snabbhet och styrkan med pucken.

Var det här vändningen?

– Det var det, säger Komarek.

Och det vet du?

– Det vet jag, säger Komarek och ler med hela ansiktet.