Fejkade identiteter nytt myndighetsvapen

Förordningen är redan antagen av EU och nu ger regeringen en utredare i uppdrag att undersöka hur svensk lag behöver kompletteras för att den ska kunna börja tillämpas här år 2020.

Problemet hittills har varit att Konsumentverket inte har någon inblick i vilken reklamverklighet svenskarna lever. Reklamen har individualiserats, så att olika budskap når olika konsumenter på internet och i sociala medier, beroende på till exempel ålder och preferenser.

Extra sårbara

Störst betydelse kommer de nya möjligheterna att få för konsumentgrupper som är extra sårbara, bedömer han, till exempel barn och unga, äldre och funktionsnedsatta.

Trots att han alltså är positiv till förändringarna, röstade Sverige emot EU-förordningen på grund av risken för att andra delar av förordningen krockar med svensk grundlag. Det gäller en ny möjlighet för myndigheterna att i vissa fall blockera besök på webbsidor.

Exceptionella fall

Ett särskilt fokus för utredaren som regeringen utsett, Dag Mattsson vid Högsta domstolen, blir därför att se till att lagstiftningen kan införas utan att den kommer i konflikt med grundlagen. EU:s intention har inte varit att blockering av webbsidor ska bli en standardlösning, framhåller Bolund, utan en sista utväg i exceptionella fall.

EU-förordningen öppnar också för en effektivisering av samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna i olika länder.

TT