Rumänsk öppning för att hjälpa tiggare på plats

– Jag har kontakt med flera av dem som tigger i Sölvesborg och Olofström, berättar Olivia Costea, läkare och rumänsk hederskonsul i Sölvesborg.

Problemet är att man här i Sverige betraktar alla romer som en helhet, menar hon, och beskriver olika kategorier av människor som kommer till Sverige i flykt från fattigdom i Rumänien:

Dels är det en grupp som kommer hit för att de blivit lovade jobb i Sverige, men sedan har blivit lurade.

– Andra har haft det jättesvårt och finner ingen bättre utväg än att komm­a till Sverige för att hitta ett bättre liv, säger Olivia Costea.

– Så finns det en kategori som vi anar är organiserade ligor, fortsätter hon.

Eftersom de olika grupperna ibland kan vara svåra att skilja åt, behöver man ta reda på vilket behov av hjälp varje individ har, menar Olivia Costea.

– Den enda realistiska lösningen är långsiktig hjälp anpassad efter varje person.

En hjälp som Olivia Costea, i samarbete med Sölvesborgs kommun, rumänska hederskonsulatet i Sölvesborg och Lions i Karlshamn, nu försöker genomföra.

I kontakt med kommunalråd i rumänska städer för de en dialog om hur man ska hjälpa varje rumänsk EU-migrant. Några migranter fick resan till Rumänien betald i förra veckan, och följs nu upp via projektet.

– Vi hjälper dem med pengar för hemresa, vinterkläder och mat. Men vi lämnar dem inte vind för våg. Vi har kommit överens med politikerna i Rumänien om att varje månad hålla kontakt med oss, och skicka oss faktura på den konsumtion av el och värme som migranterna har i Rumänien, berättar hon.

Från flera kommunpolitiker och riksdagsmän i Rumänien, bland annat i orten Valcea, har Olivia Costea mött positiv respons. De rumänska politikerna är beredda att ta ansvar, hävdar hon.

Ännu har hon inte träffat tiggare från staden Bacau, hemstad för 29-årige Georghg som Sydöstran skrev om i gårdagens tidning. Men finns behov, ser hon inget hinder för att kontakta politiker också där.

Finns inte risken för korruption? Att pengarna hamnar i politikernas fickor?

– Nej. Vi följer upp varje persons situation månadsvis. Ingen politiker har hittills vägrat samarbeta med oss. Inom projektet har kommuner som tar ansvar för tiggarna sex månader på sig att hitta en lösning för berörda personer. För lösningar finns, på plats i Rumänien, hävdar Olivia Costea.

– I nästan varje familj i Rumänien finns ett fysiskt handikappat barn. Efterfrågan på personliga assistenter är stor. Vi vill satsa på utbildning av personliga assistenter i Rumänien.

Vill man odla i Rumänien, finns där också gott om obrukad terräng, menar Olivia Costea, som uppmanar nödställda EU-migranter från Rumänien att vända sig till henne för en individuell hjälpplan.

Varför visar Rumäniens politiker intresse för att hjälpa tiggarna först nu?

– Det är ett ex-kommunistiskt land, som har mycket att ändra på ekonomiskt och där det förekommit mycket korruption. Det kan vara svårt att lära känna den demokrati som uppstått, säger Olivia Costea.