Alicia Gustafsson Grönlund: ”Stormen Kirk – ett töntigt namn på en fruktad storm”
Stormen Kirk har nått Sverige. Enligt diverse meteorologer kan den tidigare orkanen komma att orsaka rejält med vind och regn i hela landet, men värst ska det bli för stackarna i norr som riskerar att utsättas för både snökaos och översvämningar.
Rejäla oväder är på något sätt skrämmande och fascinerande på samma gång. Kanske mest skrämmande. Det som fascinerar mig i det här fallet är att man har valt att ge stormen namnet Kirk, uttalat ”Körk”.
Då Kirk tidigare var en orkan (en status tappad i början på veckan) som härjade ute i Atlanten kommer namnet från internationellt håll, mer specifikt namnges internationella oväder av World Meteorological Organization (WMO). Organisationen har döpt globala orkaner sedan 1950-talet, med anledning av att det helt enkelt gör det lättare för folk att hänga med i väderprognoserna. Med riktiga namn blir det enklare för både gemene man och media att diskutera, jämföra och följa orkanernas utveckling.
WMO utgår från alfabetisk ordning när de döper stormar och orkaner. Innan Kirk fanns alltså en jämlike på J, närmare bestämt orkanen Joyce, som i slutet av september drog in över Kuba.
Kanske är det på grund av det amerikanska uttalet ”Körk”, eller för att jag inte kan låta bli att tänka på karaktären Birk Borkason i Ronja Rövardotter när jag läser namnet Kirk, men visst är det en töntig benämning på en fruktad storm? Borde den inte i stället heta något mäktigt, som Kingston, Kaia, eller varför inte Kennedy?
Antagligen finns det en poäng med det hela. För att likna det med oväder på hemmaplan får större stormar i Norden sina namn från respektive lands väderinstitut. Jag tror att vi alla särskilt minns stormen Gudrun, som år 2005 i stort sett lamslog södra Sverige. Sju människor miste livet och hundratusentals var utan el. För att inte tala om all skogsmark som förstördes. Att en så förödande kraft fick ett så försynt namn som Gudrun kändes minst sagt ironiskt. Samtidigt avdramatiserade det på något sätt rädslan. Det hade varit ännu mer skrämmande om Gudrun i stället hade kallats stormen Grigorios eller stormen Goliath.
Kanske behövs det en snäll benämning för att inte göra människor räddare än vad de redan är. I så fall är Kirk ett bra namn. Men visst hade det samtidigt varit mäktigare och mer episkt om vi nu var mitt uppe i den fruktade stormen Konstantinos?