GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Debatt: Är regeringen på hyresgästernas sida, eller?

Nu har utredningen om fri hyressättning vid nyproduktion överlämnats till regeringen och jag har fått möjlighet att läsa de 472 sidorna.
Publicerad 15 juni 2021
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Regeringen. På vilkens sida står de?
Regeringen. På vilkens sida står de?
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Jag har varit aktiv i Hyresgästföreningen i nära 30 år. Som förtroendevald förhandlingsdelegat har jag suttit i otaliga hyresförhandlingar, både med allmännyttan och privata fastighetsägare, och jag vågar säga att jag vet hur dagens hyressättning fungerar. Jag vet hur regelverket ser ut och hur arbetet går till i praktiken.

Med den bakgrunden är det svårt att se vad utredningen egentligen är tänkt att leda till. Tidigt i debatten sa man att man ville bli av med hyresregleringen. Men hyrorna är inte reglerade, de sätts i förhandling mellan parterna. Det som finns kvar av reglering, och som fastighetsägarna menar när de pratar om reglering, är möjligheten att pröva hyran i hyresnämnd. Den möjligheten finns kvar i förslaget även för nyproduktionen, så man undrar, vad består avregleringen av?

Urban Jönsson ifrågasätter vitsen med fri hyressättning.
Urban Jönsson ifrågasätter vitsen med fri hyressättning.
Foto: Mattias Mattisson

Däremot ska hyran kunna räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Vad är det, om inte en reglering? Man föreslår just det man inte ville ha. Att den satta hyran följer KPI kan komma att innebära att hyresgästens hela löneökning varje år äts upp av hyreshöjningen så att hushållens köpkraft hålls still på en redan sänkt nivå. Bara det är en effekt som borde ses som dålig för samhällsekonomin.

Man vill inte använda ordet marknadshyror, man säger hellre fri hyressättning. Som hyresgäst kan man fråga sig vad skillnaden är. Det aktuella förslaget är begränsat till nyproduktion, men i längden kommer det att visa sig ohållbart med två separata system för hur hyran sätts.

””Med tiden kommer fler och fler lägenheter ha marknadshyror eller ”fri hyressättning”, det byggs nämligen inga nya gamla hus.””
Urban Jönsson, Hyresgästföreningen

Med tiden kommer fler och fler lägenheter ha marknadshyror eller ”fri hyressättning”, det byggs nämligen inga nya gamla hus. Och även med nuvarande förhandlingssystem kommer de hyresnivåer som hyresvärdarna själva satt att spilla över på det äldre beståndet, det blir svårt att hålla emot fastighetsägarnas förhandlingsbud när de börjar hänvisa till högre genomsnittshyror i angränsande nybyggda områden. Det vet jag av erfarenhet från förhandlingsborden.

Därför kan man misstänka att förslaget bara är en murbräcka för att inom några års sikt införa marknadshyror i hela beståndet. Men vad är syftet med det? Att stimulera till ökat byggande? Det kanske lockar några enskilda byggherrar. Men i ett system med marknadshyror kommer det inte att finnas någon drivkraft för att på samhällsnivå bygga sig bort från bostadsbristen – då skulle man till slut tvingas börja sänka hyrorna.

Och den möjligheten, att anpassa hyresnivån efter kundernas betalningsförmåga, finns ju faktiskt redan inom dagens system. Så det finns ingen garanti för att marknadshyror, eller ”fri hyressättning”, kommer att stimulera till byggande av lägenheter för till exempel studenter eller ungdomar som söker sin första bostad.

Så då är frågan: Om regeringen driver igenom ett beslut enligt utredningens förslag – är man på fastighetsägarnas sida eller hyresgästernas?

Urban Jönsson, ordförande Hyresgästföreningen Ronneby

Läs mer