GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Debatt: Kunskapssamhällets spjutspetsar

Spioneri har ansetts vara världens nästa äldsta yrke – ”The Second Oldest Profession”.
Spioneri • Publicerad 17 april 2022
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Branschkunnandet torde stå på en mycket hög nivå i underättelseväsendet. Bild: Skådespelaren Daniel Craig, också känd som ”James Bond” ...
Branschkunnandet torde stå på en mycket hög nivå i underättelseväsendet. Bild: Skådespelaren Daniel Craig, också känd som ”James Bond” ...Foto: Michael Sohn

Och ett framgångsrikt sådant, för spionernas verksamhet har nog i allmänhet bidragit till att dämpa konflikter, snarare än att utlösa dem. Man vet att motståndaren är välinformerad, då måste man skärpa sig, göra bättre ifrån sig. Industrispionage – amerikanskt, japanskt, kinesiskt i den ordningen – har rimligen påskyndat den ekonomiska tillväxten och ökat välståndet i många länder under den moderna epoken.

Det statligt organiserade spioneriet, eller kunskapsinhämtandet, kallas för underrättelsetjänst. Den kan vara militär eller civil och fungerar som en avancerad form av tillämpad samhällsforskning. Underrättelsetjänster är starkt resultatinriktade. Till skillnad från annan samhällsforskning publicerar de inte gärna sina resultat och lämnar i bästa fall ett starkt selekterat arkivmaterial efter sig. Deras existens och verksamhet har vi fått reda på främst genom skönlitteraturen. Ian Fleming, John le Carré!

Dessa skildringar är knappast helt och hållet tillförlitliga, åtminstone vad handlingarna och utfallen beträffar. Men de ger oss inblickar i tänkesätt och tillvägagångssätt som vi annars inte kommer i kontakt med. De kan uppfattas som en blandning av fiktion och reportage – alltså påhitt och undersökning – och är inte sällan skrivna av personer med egna erfarenheter av branschen. Ju mera underhållning dess flera överdrifter, torde vara en god källkritisk tumregel. Det mesta måste för den skull inte vara båg.

Aktiviteterna är hemliga för dem som finansierar och i vissa fall utsätts för dem, inte för dem som deltar i dem. Branschkunnandet torde stå på en mycket hög nivå. Konkurrensen är benhård mellan dessa kunskapssamhällets spjutspetsar. Brittiska agenter har ofta kunnat stoltsera med examina från Oxford och Cambridge. Samarbete mellan tjänster förekommer; man utbyter och läcker upplysningar sinsemellan, precis som i vetenskapligt arbete. Detta rymmer givetvis ett risktagande, om något skulle gå snett. I annat fall blir det belöningar.

Kunskapandet är en del av krigskonsten. Men också av arbetet för fred. Därför har vi Spri i Sverige och Prio i Norge – gedigna, målinriktade kunskapsorganisationer. Den världsberömde svenske matematikern Arne Beurling knäckte och rekonstruerade den tyska krigsmaktens kodnyckel under andra världskriget.

Och nog verkar det som om spioncentraler och underrättelseorgan var bättre införstådda med förspelet till det ryska angreppskriget mot Ukraina än exempelvis rent akademiska institutioner. Många experter, även sådana i uniform, tog för det mesta miste i sina prediktioner om vad som var att vänta. Informationer från västliga underrättelseorgan träffade oftare rätt. De förutsade krigsutbrottet, antagligen efter att ha fått budskap från personer i motpartens tjänster. År 2003 larmade och avrådde CIA den amerikanske presidenten från en attack mot Irak – varningarna var förgäves, med förödande följder för många människor.

Det källkritiska problemet ska givetvis inte förringas. Hur skilja information från desinformation, fakta från skvaller? Detta är som alltid den vetenskapliga knäckfrågan. Det går uppenbarligen inte att avfärda allt spionmaterial som vilseledning, fake news. Kunskaparna har en heder att värna. Mellan tummen och pekfingret torde man kunna säga, att de har långt större trovärdighet än exempelvis nyhetsjournalistiken. Den senare utvärderas nästan aldrig.

”Agenterna, spionerna och kunskaparna kan vi sannolikt inte undvara.”
Anders Björnsson

Kunskaparna däremot utvärderas kontinuerligt. De ryska säkerhetsorganen begick av allt att döma grava misstag inför Rysslands angrepp på Ukraina. Man får tänka sig, att de föll offer för ett politiskt motiverat önsketänkande. Vilket snart nog kommer att straffa sig. Det är egentligen så med all forskning och efterforskning. Fuskarna föses åt sidan. Inom nyhetsjournalistiken är det inte alltid så, tyvärr. ”Kolla aldrig en bra story!” är och förblir en medial yrkesjargong.

Agenterna, spionerna och kunskaparna kan vi sannolikt inte undvara.

Anders Björnsson, författare och medutgivare av sajten alliansfriheten.se.

Anmärkning. – Sipri är en förkortning för Stockholm International Peace Research Institute, Prio för The Peace Research Institute Oslo.