GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Debatt: Långtidsarbetslöshetens utmaningar

I mars 2021 var drygt 182 000 personer långtidsarbetslösa.
Antalet långtidsarbetslösa i Sverige har exploderat på senare år.
Antalet långtidsarbetslösa i Sverige har exploderat på senare år.
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Pandemin har fått långtidsarbetslösheten att explodera. Trots de konsekvenser detta kan få så är frågan frånvarande i den politiska diskussionen. Två timmars partiledardebatt den 2 maj utan att saken togs upp, är ett medialt lågvattenmärke.

Långtidsarbetslöshet är dubbelt illa. Den som jobbar försörjer sig själv och försörjer andra genom att betala skatt. Men den som inte jobbar blir i slutändan försörjd av de som jobbar, utan att själv bidra. Välfärdsstaten hanterar individens väl och ve från vaggan till graven. Ska välfärden kunna upprätthållas så måste alla bidra genom arbete. Annars räcker inte pengarna.

Det är inte bara pandemiårets ökning av arbetslösheten som oroar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. I juni 2008 var knappt 53 000 personer långtidsarbetslösa (arbetslösa 12 månader eller mer). Sen kom finanskrisen och på några år steg långtidsarbetslösheten till drygt 140 000 personer (januari 2011).

Men arbetslösheten föll inte tillbaka under de efterföljande goda åren. Den etablerade sig på nivåer runt 150 000 personer.

Prognosen nu är att långtidsarbetslösheten når 200 000 personer under 2021. Risken är stor att den etablerar sig på den höga nivån även i kommande goda tider, med ökade kostnader för arbetslösheten som följd. Sociala spänningar och polarisering blir följden, när de som jobbar börjar leta efter syndabockar.

"Utbildningsnivån hos befolkningen i stort stiger. Men gruppen arbetslösa späds på med människor som saknar gymnasieutbildning eller, i värsta fall, någon utbildning alls."

Bakom statistiken döljer sig bristande anpassning mellan jobb som skapas och människor som ska ta jobben. Kunskapskraven på arbetsmarknaden ökar. Gymnasieutbildning är en förutsättning idag för att vara anställningsbar. Det är egentligen mycket bra. Produceras saker med högt kunskapsinnehåll skapas mycket värde, en förutsättning för välstånd. Problemet är att arbetskraften måste hänga med och det är den saken som landar i Eva Nordmarks knä.

Utbildningsnivån hos befolkningen i stort stiger. Men gruppen arbetslösa späds på med människor som saknar gymnasieutbildning eller, i värsta fall, någon utbildning alls. Den vanliga arbetsmarknadspolitiken klarar inte att hantera detta, allrahelst som Arbetsförmedlingen inte hunnit få sin slutliga form.

Från högerhåll ropas på fler enkla jobb och lägre löner. Men att företag får riklig tillgång till billig arbetskraft är ingen bra lösning. Det minskar företagens strävan att rationalisera, sänker produktiviteten och äventyrar därmed tillväxt och välstånd.

Den monumentala uppgiften blir att ordna så att långtidsarbetslösa har tillräcklig utbildning. I den uppgiften måste arbetsmarknadsministern få hjälp av utbildningsminister Anna Ekström. Enbart arbetsmarknadspolitik räcker inte längre.

Mats Essemyr, tidigare TCO-utredare

Läs mer