Debatt: Rädda Ronnebys skattepengar med bättre arbetsmiljö

– Arbetsmiljölagen ska följas av alla arbetsgivare

Som arbetsgivare ska man ta tag i problem som dessa DIREKT när de kommer till arbetsgivarens kännedom. Då ska en utredning genomföras för att utröna vad som hänt och för att kunna sätta in rätt åtgärder för att säkerställa att det inte händer igen.

Om man inte har kompetens att genomföra utredningen på egen hand eller om det är för känsligt att göra en utredning internt ska arbetsgivaren ta in extern experthjälp. Allt detta står i Arbetsmiljölagen och i föreskrifter som ska följas av alla arbetsgivare i Sverige.

– Dålig arbetsmiljö är kostsamt

Jag hoppas innerligt att Ronneby Kommun har tagit in experthjälp för att förbättra arbetsmiljön för medarbetare som arbetar i stadshuset då en dålig arbetsmiljö är kostsam. 

Några exempel på kostnader:

Den verkliga lönekostnaden kan räknas upp med 1,72 gånger på grund av att produktiviteten minskar vid arbetsmiljörelaterade problem.

Om vi tar ett räkneexempel: 
År 2023 var medelsnitt-lönen 39 900 kr i månaden i Sverige. 
Vid arbetsmiljörelaterade problem blir den verkliga lönen 68 828 kr per månad och medarbetare (39 900 x 1,72). 
Det innebär att vi skattebetalare betalar 28 928 kr per medarbetare och månad för arbetsmiljörelaterade problem, pengar som skulle kunna användas till något bättre.

På grund av en bristande arbetsmiljön får kommunen dåligt rykte som i sin tur skapar problem med att attrahera personal och företagare.

Exempel 1:
Rekryteringen av en ny näringslivschef behöver annonseras på nytt på grund av dåligt intresse som man tror är relaterad till Roger Fredriksson-konflikten och hur den har “lösts”.

Jag är inte förvånad; vem vill riskera att få en dålig arbetsmiljö och ohälsa efter det som uppdagats. Undersökningar visar att trevliga kollegor, bra arbetsmiljö, en bra chef och ledarskap står högst upp på listan över det man vill ha hos sin arbetsgivare.

Exempel 2:
Ronneby Kommun befinner sig på plats 202 av 290 på Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat. För att ta sig uppåt hjälper ett bra rykte och medarbetare som gillar att göra det lilla extra för att företagare ska trivas. Har medarbetarna inte en bra arbetsmiljö så är det svårt att bli motiverad att göra det lilla extra.

För att summera, med en bristande arbetsmiljö och dåligt rykte så blir det svårt för kommunen som helhet att attrahera den kompetens som behövs. Med den expansion som länet har framför sig de kommande åren är detta inte alls bra. 
Min fråga är: Kommer Ronneby Kommun klara målet med nuvarande förutsättningar?

Troligtvis inte är mitt svar, OM det inte görs omfattande förändringar. Ronneby Kommun och politikerna kan bättre!

Min erfarenhet, efter att ha hjälpt många företag och chefer att förändra och förbättra sin arbetsmiljö för att följa lagen, är att det går, bara man vill och är öppen för förändring för att få det bättre.

Med det sagt tänker jag att det finns hopp om Ronneby Kommun.

Jag tycker inte om att klaga utan att komma med en lösning på problemet (jag tycker heller inte om när andra klagar och skyller ifrån sig eller förnekar).

Så, hur kan Ronneby Kommun gå tillväga för att vända detta? 
Mina förslag för Ronneby Kommun och Stadshuset är som följer:

Politikerna behöver se till att arbetsmiljölagen följs:

Jag gör det enkelt för mig och citerar direkt från Arbetsmiljöverkets hemsida:
“Du som är politiker i fullmäktige, styrelse och nämnd är yttersta representant för kommun och region som arbetsgivare. 
Som politiker i fullmäktige ger du förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. 
Du som är politiker är den som ska se till att arbetsmiljölagen följs i verksamheten.

Genom systematiskt arbetsmiljöarbete, kan du styra verksamheten, så att arbetstagare och elever får en bra arbetsmiljö, både organisatoriskt, fysiskt och socialt.

Arbetsgivaren ska systematiskt undersöka arbetsförhållanden och bedöma risker för ohälsa och olycksfall. Riskerna ska alltid åtgärdas. Åtgärder som inte görs genast ska tas upp i en handlingsplan.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara inordnat i verksamheten. Det innebär bland annat att när ni fattar beslut om verksamhet och budget ska ni också beakta konsekvenserna gällande arbetsmiljön.”

Sätt in omedelbara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och minska risken för ohälsa:

Genomför undersökningar och en utredning (gärna med extern hjälp eftersom det verkar vara en infekterad intern konflikt)

Sätt in åtgärder för att minska risken för ohälsa utifrån vad som kommer fram i utredningen.

Skriv en handlingsplan för det som inte kan åtgärdas direkt.

Meddela medarbetarna och invånarna om vad som har kommit fram och vad som har genomförts och planeras att genomföras. 
Att vara transparent om åtgärder som görs och är planerade förbättrar kommunens rykte som en bra arbetsgivare.

Höj kompetensen inom arbetsmiljö för alla:

Både chefer och medarbetare behöver veta vad som gäller. Vilka rättigheter och skyldigheter man har som chef och medarbetare? Mer information om detta finns skrivet i Arbetsmiljölagen.

Inkludera arbetsmiljö som en del i den dagliga verksamheten:

Information om hur ni ska gå tillväga finns bland annat i föreskrifterna Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) från Arbetsmiljöverket.

Se över rutiner och konsekvenser:

Se över och förbättra era rutiner för policyefterlevnad, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier för chefer och medarbetare. Frågor att ni kan ställa er i arbetet är: Vad ska medarbetare och chefer göra om något inträffar, vad händer sen och vad blir konsekvenserna om medarbetare/chefer inte följer policyn/rutinen?

Kommunikation är A och O …

Kanske ni redan påbörjat något av mina förslag till åtgärder (?). I så fall rekommenderar jag att ni öppet kommunicerar detta till skattebetalarna i Ronneby Kommun.
Jag hejar på er, ni klarar detta!

Brita Hahne, senior arbetsmiljökonsult och utbildare i arbetsmiljö