Debatt: Segregation inte Engelska Skolans fel

Det är allmänt vedertaget att Karlskrona tyvärr har problem med skolsegregation men att det samtidigt behövs fler skolplatser och gärna med en uppskattad profil som erbjuder en utbildning av hög kvalitet. Att därför ta sin utgångspunkt i påstående att IES skulle stå för segregation är mer än magstarkt utan snarare verklighetsfrånvänt.

För oss på Engelska Skolan är det bara aktuellt att etablera sig i en kommun om det finns en vilja och efterfrågan. Det är kommunens behov som ska styra i avseende plats och storlek på skolan. Därför för vi samtal med kommunen om en eventuell etablering - för att vi efterfrågats och vi är ödmjuka inför utmaningen men redo att kunna bidra.

Vi grundades av Barbara Bergström, naturvetenskaplig lärare från USA, som ville lämna den kommunala skolan och erbjuda sina elever något annat. Det blev internationella Engelska Skolan som idag är 39 skolor runt om i Sverige. Från Skellefteå i norr till Lund i Söder. Idag väljer 28 000 elever aktivt oss som sin skola. De tas inte från någon utan de och deras föräldrar gör ett aktivt val i att varje dag välja oss.

Vi är stolta och måna om att förvalta deras förtroende. Skolpengen följer elevens val av skola och den är vare sig kommunens eller en friskolas - utan just elevens. Varför elever och föräldrar väljer exempelvis friskolor är något som få debattörer resonerar kring. Vi vet att den främsta anledningen man väljer IES är att man värdesätter en lugn och ordnad skola där elever kan lära och lärare undervisa.

Vi vet också att 41 procent av eleverna i IES har utländsk bakgrund jämfört med det nationella snittet på 26 procent. Det stämmer visserligen att IES har några procentenheter fler föräldrar med högre utbildning än riket i genomsnitt men ett tiotal föräldrar på en skola förklarar inte varför hundratals eleverna lär sig mer hos oss än andra skolor.

IES elevunderlag är för övrigt jämförbart - enligt socioekonomiskt index - med 75 procent av landets kommunala skolor. Samtidigt som oberoende forskare genom sk. Value added (förädlingsvärde) kan påvisa att IES elever presterar bättre än förväntat över tid mellan årskurs 6 nationella prov och årskurs 9 motsvarande.

Så med några av landets bästa skolresultat, 28 000 elever och fler än 200 000 köregistreringar så kanske debatten om IES eller om friskolor överlag snarare borde handla om varför man är intresserade av att välja oss snarare än att vi skulle vara anledningen till skolans problem. För det är inte sant, rättvist eller rimligt att påstå.

Jörgen Stenquist, vice VD Internationella Engelska Skolan