GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Debatt: Stoppa gräddfilerna i sjukvården

En grundläggande utgångspunkt för den svenska hälso- och sjukvården är att vården ska ges på lika villkor och efter behov.
Publicerad 17 december 2020
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vissa ska inte få vård snabbare än andra. Vård ska ges utefter behov, skriver Bengt Silfverstrand.
Vissa ska inte få vård snabbare än andra. Vård ska ges utefter behov, skriver Bengt Silfverstrand.
Foto: Lars Pehrson /SvD/TT

I början av 1990-talet öppnades den svenska skattefinansierade välfärdssektorn – sjukvård, skola och omsorg – för privata vinstdrivna företag. Inom hälso- och sjukvårdssektorn hotas behovs- och likvärdighetsprincipen idag av att allt fler offentligt finansierade privata vårdgivare ger vård till personer med privata sjukförsäkringar.

Vid utgången av 2019 hade mer än 681 000 personer en privat sjukförsäkring. Det innebär en ökning med 57 procent sedan 2010 enligt Myndigheten för vård och omsorgsanalys (Vårdanalys 2020). Primärvården har utökats med drygt 250 nya offentligt finansierade privata vinstdrivna vårdcentraler. De positiva effekterna av denna förstärkning av primärvården motverkas av den marknadsstyrda fördelningen av denna offentligt finansierade vård.

Lönsamhet blir därmed allt viktigare även inom den offentligt drivna vården. Krav på lönsamhet har således spritt sig som ett virus i alla delar av den öppna skattefinansierade vården. Detta trots att huvudsyftet med en skattefinansierad vård är att den inte ska styras av vinstintressen och lönsamhetskrav.

Konsekvenserna för vården har varit långtgående. Det framgår med stor skärpa i en nyutkommen rapport betitlad ”Jämlik vård – en handlingsplan” signerad Göran Dahlgren, gästprofessor vid University of Liverpool och tidigare chef för Socialdepartementets sjukvårdsenhet och Lisa Pelling, doktor i statsvetenskap och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé.

De som redan bor nära en vårdcentral och specialistmottagning har ofta fått ännu fler vårdgivare i närmiljön, medan de som bor långt från vårdgivare fått färre. Särskilt många vårdgivare har etablerats i storstädernas mest välbärgade delar.

”Den s-ledda regeringen lade 2016 fram ett förslag om att sätta stopp för gräddfiler i sjukvården. Lagförslaget röstades ner av den borgerliga alliansen och Sverigedemokraterna i maj 2017.”
Bengt Silfverstrand

Nyliberala försvarare av systemet hävdar å andra sidan att effektiviteten har ökat. Men inte heller det stämmer. Vi får inte mer för pengarna. Primärvårdens kvalitet har inte förbättrats. Däremot har förtroendet för vården minskat, särskilt bland dem med låga inkomster och dålig hälsa.

Än en gång. Förlorarna är arbetarklassen och de som bor på landsbygden.

Utan någon större politisk debatt pågår ett systemskifte inom svensk sjukvård. Privata sjukförsäkringar undergräver vår gemensamma sjukvård genom att skapa ett parallellt system för dem som har råd att köpa sig före i kön. Det är politiska beslut som skapat dessa gräddfiler för de rikaste inom vården. Men med politiska beslut går det också att bryta utvecklingen och skapa en jämlik vård.

Den s-ledda regeringen lade 2016 fram ett förslag om att sätta stopp för gräddfiler i sjukvården. Lagförslaget röstades ner av den borgerliga alliansen och Sverigedemokraterna i maj 2017.

Men ett nytt förslag som ska göra det omöjligt för försäkringspatienter att gå före i kön har aviserats. Sjukvård ska ges efter behov och inte efter plånbokens tjocklek.

Bengt Silfverstrand, tidigare riksdagsledamot (S) och verksam i pensionärs- och funktionshinderrörelsen