Debatt: Tryggheten först
Artikelförfattarna föreslår att det beror på att andelen elever som inte blir behöriga till gymnasiet nu är 14 procent, en ökning med cirka 50 procent jämfört med 1998. En förklaring till ökningen är att kraven för att komma in på gymnasiet höjdes 1991 och därför föreslås grundskolans kunskapsuppdrag reformeras så att färre hamnar utanför.
Efter att ha arbetat mer än 20 år inom skolans värld har jag insett att betygssystemet många gånger kan knäcka ungdomar med lägre motivation som följd. En orsak är sannolikt att det finns utmaningar med att ta till sig och utveckla nya kunskaper, men min erfarenhet säger mig att det finns andra förklaringsmodeller.
– Negativa hemförhållanden.
En relativt stor andel av våra barn och unga växer upp i rörliga familjesituationer vilket till stor del påverkar möjligheten att prestera i skolan.
– Psykisk ohälsa.
Ungas misslyckande i skolan kan självklart bidra till att de inte mår bra, men hänsyn måste tas till alla aspeker av livet. Våra barn och unga är exempelvis ständigt uppkopplade och har press på sig från olika håll att lyckas och passa in.
– Det fria skolvalet.
Segregationen bland elever fortsätter att öka samtidigt som våra politiker argumenterar för friskolornas vara eller inte vara. Det fria skolvalet innebär friheten att välja, men det handlar också om en risk att bli bortvald. Det faktum att alla dessutom inte har möjligheten att välja medför att kunskap blir mer av en kapitaliserad vara än en demokratiskt rättighet.
Allt fler barn och unga mår dåligt i vårt samhälle, allt fler tar sitt liv. Vi behöver alla hjälpas åt i det förebyggande arbetet för att ingen ska drabbas.
Mitt förslag är att reformera samhällets samlade arbete med barn och unga genom en nationell plan där förutsättningar skapas för ökad samverkan mellan institutioner och där konkreta riktlinjer ges för det förebyggande arbetet.
Jag föreslår också att samhällets olika institutioner arbetar mer systematiskt med utbildning för föräldrar på olika nivåer utifrån en nationell styrning.
Jag håller med om att det finns behov av att reformera grundskolan så att den anpassas till alla elever. Jag är däremot inte säker på att förändringen enbart ska handla om förutsättningarna för att lära sig.
Skolsystemet behöver ses över på djupet för att garantera likvärdighet och motverka segregation.
”Dessutom, och det kanske viktigaste av allt, behöver omsorg och omtanke ta en större plats i skolmiljöerna med en tydligare styrning i de nationella styrdokumenten.”Anders Gréen
Dessutom, och det kanske viktigaste av allt, behöver omsorg och omtanke ta en större plats i skolmiljöerna med en tydligare styrning i de nationella styrdokumenten.
Barn och unga behöver vara trygga och välmående för att ta sig till skolan och uppnå kraven. Det krävs ett åtagande från alla i samhället för att vi ska nå dit.
Anders Gréen, legitimerade lärare och författare, aktuell med boken "Snälla, krama mig".
