Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Eleverna har inte skuld

I dagarna rapporteras på bred front om den skolsegregation som många känner till men få försöker åtgärda. Det är ett välkommet steg att den förs upp på dagordningen, eftersom den är till stor nackdel för elevernas utveckling.
Publicerad 7 oktober 2020
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Eleverna har ingen som helst skuld i den utvecklingen. De må käfta emot då och då, men dels kan det ibland vara berättigat, dels utgör det undantagen, och varje elev kan inte i varje stund vara motiverad, och då gäller det att analysera vad som ligger bakom.

Det är inte heller eleverna som driver segregationen, utan i första hand hur vi väljer att organisera skolan, och i andra hand hur föräldrarna väljer att använda sig av de förutsättningarna. Eleverna vill i grunden ha och behöver en mångfacetterad miljö runt omkring sig.

Annons

Skolan är inte i första hand en social inrättning. Den ska förmedla kunskaper, men den är helt beroende av fungerande sociala funktioner för att axla sin uppgift och för samhällets utveckling. Barnet, eleven, människan ska sättas i första hand för kunskapsutvecklingens skull. Elever som inte blir sedda kommer aldrig att räcka upp handen.

Enskilda kommuner har gjort vällovliga insatser för att mildra segregationens effekter, men gängse skattesänkningar och ekonomiska förutsättningar motverkar idéerna. Lagen om fri bosättning - EBO-lagen - utgör ett annat hinder, som nyligen varit aktuellt i Karlskrona. Det krävs centrala och övergripande beslut som avser hela Sverige.

De politiska besluten har inte alltid haft barnens bästa för ögonen. Det hade inte kommunaliseringen på 90-talet, och det har inte 2000-talets skolutveckling präglats av. Om man tar från barnen förutsättningarna för att lära och samtidigt betonar målet att de ska lyda, så kan vi vara säkra på att de inte lyder. Det är en naturlig reaktion.

Med boendesegregationen i botten har den alltmer marknadsanpassade skolan skapat radikalt skilda förutsättningar för barnen. Kundperspektivets intåg, friskoleexpansion och vinstintressen har givit upphov till en marknad där de välbeställda förser sig på kort sikt, men där i längden alla är förlorare.

I spåren av skolans förändringar har konkurrensen mellan skolor ökat och skapat allt större olikheter såväl mellan skolor som mellan elevers förutsättningar. Betygsinflationen blir allt tydligare liksom ordningsproblem och åtföljande utanförskap. En annan följd av att inte lyssna till forskning och lärarprofession stavas lärarflykt.

Genom att ha upplåtit skolan till en marknadsplats hämmas inte bara kunskapsutvecklingen utan också - och i mycket hög grad - förutsättningarna för fungerande integration. Istället för att arbeta förebyggande och tjäna dessa syften har vi lagt grunden för växande utanförskap, där barnen inte får sina rättmätiga förutsättningar, där brottsbenägenheten tenderar att öka och där vi underlättar för klaner att etablera sig.

Inge Johansson

Kallinge

Annons
Annons
Annons
Annons