En halv miljard satsad utan insyn
I Ronneby kan möjligen den motsatta frågan ställas. Subventionerar kommunen sina bolag? Svaret blir, än så länge: Det håller vi hemligt.
AB Ronneby Industrifastigheter, ABRI, har fastigheter bokförda till ca 500 miljoner kronor. Enligt årsredovisningen är de värda något mer. Fortfarande är bolagets ekonomi så dålig att det inte är aktuellt med någon utdelning till ägaren.
Flaggskeppet i koncernen är Brunnsanläggningen. Den hyrs ut till företaget Norlandia, men driften sker i ett, eller flera, företag i koncernen.
Vilken hyra får då ABRI in för Brunnsanläggningen? Inte offentligt, meddelar ABRI:s ledning. Det kallas för affärshemligheter.
Försöker man följa ABRI:s verksamhet i protokollen, finner man inte mycket. Skulderna till kreditinstitut är 400 miljoner kronor. Räntekostnaden är 10 miljoner kronor per år, vilket ger räntesatsen 2,5 procent. ABRI:s vinst var förra året 4 miljoner. En enda procent i räntehöjning och hela vinsten är utraderad.
Av bokslutet framgår att ABRI förra året skrev hyresavtal, enligt vilket bolaget skall få 275 miljoner kronor i hyresintäkter, men först efter fem år och därefter. Under åren 1-5 omfattar kontrakten ca 27 miljoner per år. Något hyresavtal, sannolikt om Brunnen, torde gälla minst 15 år. Brunnens bokförda värde är hemligt.
Om detta nämns i styrelseprotokollen alls ingenting, ej heller nämns det i årsredovisningen. Jag menar att detta är av ett visst intresse för kommunfullmäktige och för kommuninvånarna. I protokollen står det inget om att styrelsen har godkänt hyreskontrakt, etc.
I stort är styrelseprotokollen synnerligen intetsägande. Styrelsen godkänner förslaget till VD-instruktion, men vad denna innebär framgår inte, etc.
En vanligen välunderrättad källa anger att hyresavtalet om Brunnen knappast är affärsmässigt, snarare uruselt. Några procent högre ränta och det hela blir en rejäl förlustaffär för kommunen.
Nu torde det inte tillhöra ovanligheterna att en kommun får subventionera sitt ”stadshotell”. Det är inte heller så att de företag, som driver hotellen, är exceptionellt vinstrika, I slutändan är det kunderna som subventioneras. Drabbas extra gör de företag i kommunen, som bedriver likartad verksamhet, det vill säga andra hotell, vandrarhem och konferensanläggningar. Dessa måste kalkylera med en avsevärt högre ränta.
Likväl måste frågan ställas: Är det rimligt att kommunen via bolag, har gjort investeringar för mer än en halv miljard kronor, utan att kommuninvånarna har någon insyn? Är det rimligt att en styrelse, förvisso tillsatt av kommunfullmäktige, skall få skriva långtidsavtal om hundratals miljoner kronor, som man inte behöver redovisa? Till och med de hyresavtal, som inte längre gäller, är sekretessbelagda. Åtminstone en stor del av berörda bolagsstyrelser torde sakna kompetens i ekonomi och juridik.
En försäljning bör övervägas.
Sune Håkansson
