Fel att öka förbränning av biobränslen
Men hos oss brinner skogarna året om med vilje, och förorsakar oberäknelig skada med sina koldioxidutsläpp, föroreningar och landskapsförstöring. Detta sker ju helt överlagt när vi bränner pellets, papper och sopor. Vi importerar t.o.m. sopor och biomassa för att bränna upp, med subventioner på skattebetalarnas bekostnad. Och nu har regeringen bestämt att vi dessutom ska öka förbränningen av skogsbränslen i våra fordon och i flyget.
Likt en skicklig trollkarl pratar våra beslutsfattare om hur viktig klimatpolitiken är – medan de samtidigt ger dolda miljardstöd till ”förbränningsindustrin”, dvs alla de led i kedjan som leder till att koldioxid från biomassa går upp i atmosfären.
Men farorna med biobränslen blir allt mer uppenbara och det kanske förvånar många, och förskräcker andra, men räddast av alla borde skogsindustrin och finansministrarna vara. För gigantiska kostnader väntar nämligen dem som har låtit sig luras av biobränslelobbyn och satsat på fel energislag.
De samlade vetenskapsakademierna i Europa, som är EUs vetenskapliga rådgivare säger, att utsläppen ökar när man tar för sig i skogarnas kollager för att få bioenergi. Detta har politiken hittills missat. Och de påpekar att den tidsperiod under vilken CO2-halten i atmosfären är förhöjd, innan återväxten i skogen kan absorbera biobränslets utsläpp, inte är förenlig med kraven i Paris-avtalet.
Det blir inte så kul för Sverige, Finland och andra som lobbat för att få bränna upp skog ifred, när sammanhangen går upp för beslutsfattarna i Europa och internationellt. Konsekvenserna kommer att drabba de svenska skattebetalarna, konsumenterna och företagen.
Man bör i stället lägga samma restriktioner på både fossila bränslen och biobränslen. Det billigaste för staten är Avgift och Utdelning, en stigande avgift på alla klimatskadliga bränslen och samtidig kompensation till allmänheten genom att statens samlade intäkt från denna avgift delas ut varje månad i lika delar till alla medborgare, och ett särskilt stöd till landsbygd och glesbygd.
Lars Almström
Klimatsvaret