Insändare: AI och kriget
AI är en samling tekniker som syftar till att göra sådant som kräver intelligens för att utföra. Det kan vara beräkningar av snabbaste vägen mellan punkter på en karta, att med stora språkmodeller generera sammanfattningar, modellera vädersystem i syfte att förutsäga väder, eller givet stora mängder osäker information föreslå vilka beslut som ska tas.
”Vi har bara sett början av vad AI kan användas till, och det är väl naivt att tro att vi nått vägs ände med AI, men vi måste hantera tekniken rätt.”Stefan Johansson
Naturligtvis kan man använda AI taktiskt, som ett verktyg som kan ge vapen bättre precision eller längre räckvidd, men AI kan också användas strategiskt, eller normativt, till exempel som beslutsstöd i att ta fram balanserade vapendoktriner, eller hitta vägar fram i komplicerade fredsförhandlingar.
Vi har bara sett början av vad AI kan användas till, och det är väl naivt att tro att vi nått vägs ände med AI, men vi måste hantera tekniken rätt.
Stefan Johansson, Doktor i datavetenskap med inriktning mot AI
Erik Gutiérrez-Aranda svarar direkt:
Stefan Johansson har rätt i att AI:s potential ännu inte fullt ut förstådda, och det är just därför vi bör vara försiktiga med att kategoriskt hävda att det utgör en revolution i krigets natur. Att AI tillför nya verktyg till militärens arsenal är uppenbart, men frågan är om dessa verktyg revolutionerar kriget eller bara effektiviserar det.
Historien ger oss en tydlig lärdom: Kriget i Afghanistan. Trots USA:s massiva teknologiska överlägsenhet, där drönarsystem och precisionsvapen användes i stor skala, såg vi hur krigets grundläggande dynamik – den mänskliga faktorn, moralen och motståndskraften – till slut avgjorde konflikten. Efter två decennier och enorma resurser tvingades USA lämna landet utan att ha besegrat talibanerna.
Det finns två centrala punkter som måste förstås när man diskuterar AI i militär kontext:
Friktionen är oföränderlig: Krig är en kaotisk och osäker miljö, och det är här som Clausewitz berömda begrepp om friktion kommer in i bilden. Oavsett hur avancerad teknologin blir, kvarstår den mänskliga osäkerheten och de oförutsägbara faktorerna.
AI kan utan tvekan öka precisionen och förbättra vissa aspekter av krigföring, men det kan inte ta bort de grundläggande mänskliga faktorer som skapar osäkerhet – fiendens anpassningsförmåga, strategiska misstag, och den moraliska dimensionen. Krig är inte ett maskineri som AI kan optimera bort; det är en mänsklig aktivitet, och därmed omöjligt att förutspå eller kontrollera till fullo.
Teknologi är inget substitut för strategi: AI kan bidra till mer effektiva militära operationer, men det ersätter inte behovet av taktisk skicklighet och strategisk anpassning. Krig har alltid handlat om en kombination av faktorer – ledarskap, moral, organisation och resurser.
Att tro att AI ensam kan revolutionera detta är att överskatta teknologi och underskatta den mänskliga faktorn. USA:s erfarenhet i Afghanistan visar att utan en klar strategi och förmågan att hantera krigets osäkerheter, kommer teknologi inte vara tillräckligt.
Den tyska generalen Helmuth von Moltke, som ledde den preussiska armén under 1800-talet, uttryckte det väl: ”Ingen plan överlever kontakten med fienden.” Oavsett hur väl förberedd en armé är, blir verkligheten alltid mer kaotisk än vad som förutspåtts. Detta gäller även AI. Friktion slår AI alla dagar i veckan!
Erik Gutiérrez-Aranda, Militärhistoriker och kommunikationsrådgivare
