Debatt: Klimatomställningen kräver mer el

I flera länder stänger fabriker nu igen till följd av de höga elpriserna. En tredje industrinedstängning, i spåren av de som tidigare orsakats av pandemin och halvledarbristen, som hotar sysselsättning och välfärd.

Vi har vetat länge att klimatet förändras, att det blir mer extremt och svårare att förutse. Men det är nog först de senaste åren vi har börjat förstå. Och få av oss var beredda på att förändringen skulle gå så fort.

Det förändrade klimatet har bidragit till att minska lagren av fossil gas. Ett energislag Europa gjort sig allt mer beroende av. Tyskland ersätter sin kärn- och kolkraft med rysk gas, medan Belgien bygger nya gaskraftverk med statliga subventioner.

Samtidigt som de klimatmässigt och säkerhetspolitiskt katastrofala satsningarna på gas, pågår viktiga investeringar i sol- och vindenergi. Men krisen visar också att väderberoende kraftproduktion inte räcker, åtminstone inte så länge möjligheten saknas till storskalig lagring av den överskottsenergi som alstras under blåsigare dagar.

Klimatomställningen ökar behovet av el. De epokgörande svenska försöken med kolfritt stål kräver stora mängder elektricitet, liksom elmotorerna till framtidens transporter. Stabil energiförsörjning är förutsättningen för den gröna industriella revolution som nu omvandlar Norrland.

Därför behövs fler aktiva beslut som ökar investeringarna i fossilfri energiproduktion. Prioriteringen på kort och medellång sikt måste vara att avveckla energislag som bidrar till klimatutsläppen, och att se till att det finns nog med ström för att kunna klara de behov omställningen ställer.

Att stoppa klimatutsläppen handlar om vår överlevnad på den här planeten. Därför har Europas politiker ett stort ansvar för att fatta beslut som vinner legitimitet och acceptans. Inte bara i stunden utan också när de fulla konsekvenserna uppenbaras.

Kriserna slår hårdast mot de som har de minsta plånböckerna. Därför måste dagens kris bli en varningssignal till såväl beslutsfattare som miljörörelse.

När människor får det bättre ökar både viljan och förmågan att lösa miljöproblem. Men när ogenomtänkta politiska beslut leder till ökad fattigdom försvagas också acceptansen för förändring.

Mänskligt välstånd kan förenas med livskraftiga ekosystem, friska hav, och ett stabiliserat klimat. Men då krävs att besluten om framtida energisystem byggs på en långsiktigt stabil tillgång till fossilfri energi. Allt annat är att spela roulette med människors förtroende.

Karolina Lisslö Gylfe, biolog, Generalsekreterare Ekomodernisterna

Take Aanstoot, krögare, (MP) Linköping

Jessica Eek, sjuksköterska, (V) Linköping