unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Insändare: Koncernerna dränerar skolan

Skolan som affärsidé har gjort den till förlorare.
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Socialdemokraterna genomförde kommunaliseringen under löften om valfrihet och mer makt till elever och föräldrar, men de ville dölja de ekonomiska skälen som skulle sänka kostnaderna.

Fram till 90-talet ville många bli lärare. Men lärarrollen har förändrats. Från att utifrån sin pedagogiska kompetens haft stort inflytande över barnets behov av stöd, har läraren blivit en servicepersonal begränsad till de resurser som står till buds. Få söker sig idag till läraryrket.

Skolan har utvecklats till en marknad, där föräldrarna och barnen har blivit kunder. Paradoxalt nog säger sig socialdemokraterna som är byggherre till dessa förutsättningar vilja verka för en likvärdig skola, medan liberalerna som har drivit marknadskrafterna idag vill förstatliga skolan.

När friskolereformen genomfördes minskade antalet elever i idéburna skolor medan de ökade i vinstdrivande koncerner. Sverige är ensamt om att tillåta aktiebolag göra vinst på offentliga medel. Skolpengen följer eleven och styr skolans ekonomi. Flyttad elev betyder flyttad skolpeng, och utgör ett verksamt medel för föräldrarnas krav.

Konkurrens och finansiering via skolpeng har utvecklat en tystnadskultur även på kommunala skolor. Det egna varumärket måste skyddas. Ronneby kommun är inte ensamma om att föreslå en policy som verkar begränsande för lärares yttrandefrihet. Ledande kommunpolitiker i Karlskrona lovar att arbeta för att Internationella Engelska skolan (IES) ska etablera sig.

De gör det under föreställningen att IES är ett komplement, men de vinstdrivande skolorna utgör i praktiken ett konkurrensmedel med syfte att locka en viss kategori elever.

I Karlskrona har redan fyra av sex friskolor inga nyanlända elever alls, medan endast 27 % av eleverna på Sunnadalskolan når kunskapskraven i alla ämnen. Under säljtricket att vara komplement istället för konkurrent till kommunens skolor erhåller skolkoncernerna först kommunala skattepengar för sin etablering. De dränerar sedan de kommunala skolorna på resursstarka men mindre kostsamma elever. Med bibehållen skolpeng, mindre resurskrävande elevunderlag, föräldrar med högre utbildningsnivå lägre lärarlöner m.m. kan koncernerna maximera sina vinster och odla sitt varumärke.

Alltsammans bidrar till att rådande bostadssegregation byggs på med omfattande skolsegregation. För lärarna har utvecklingen också inneburit tidsödande krav på dokumentation, medan skollagens skrivningar om likvärdighet och kompensatoriskt uppdrag har åsidosatts. IES sorterar bort elever som inte klarar att ha en stor del av undervisningen på engelska, men i januariöverenskommelsen har L och C fått gehör för att förslag inte får läggas som hotar koncernernas vinster eller fördelningen av resurser genom skolpeng. Utvecklingen driver på de utanförskap, som L vill se avvecklade 2030. Med det elevunderlag IES har är det inte förvånande att de säger ja - medan de allra flesta säger nej - till betyg från åk 4. Betygen skulle stärka deras varumärke. Men med avseende på skolornas totala utmaningar kan det mycket väl vara så att Sunnadalskolan - såväl nu som efter IES etablering - är den bästa skolan i Karlskrona, om vi ännu vill se skolan och lärarrollen som förvaltare av uppdraget att förmedla kunskap åt alla.

Inge Johansson, Kallinge