GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Insändare: Om judefrågan

Med jämna mellanrum hävdas det av debattörer till höger att vänstern i allmänhet är anstucken av judehat.
Publicerad 18 september 2021
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Karl Marx, själv av judisk börd, var inte antisemit.
Karl Marx, själv av judisk börd, var inte antisemit.

På senare tid har dessa anklagelser blivit mer frekventa på debatt- och ledarsidor i s.k. liberal press. SD har ju blivit samarbetspartner till M, KD och L och SD:s rötter i nazismen måste därför döljas och rasismen förringas. Vad passar då bättre än att, likt tjuven som ropade ”ta fast tjuven”, projicera antisemitismen på någon annan?

Som bevis på antisemitismen inom vänsterrörelser brukar Karl Marx skrift ”Om judefrågan” användas. Marx svarar i denna skrift på två avhandlingar skrivna av den tyske teologen Bruno Bauer med namnet ”Die judenfrage”.

Marx undersöker här skillnaden mellan politisk och mänsklig frigörelse. Bauer menade att lösningen var den sekulariserade staten. Marx hävdade att detta inte räcker – den religiösa tron försvinner inte med det. Människorna blir inte fria enbart av en sekulariserad stat. Religionens ursprung är inte staten, utan det förvrängda liv som alla människor tvingas leva i ett klassamhälle.

Karl Marx uppsats ”Om judefrågan” är helt och hållet en antikapitalistisk text.

””Karl Marx uppsats ”Om judefrågan” är helt och hållet en antikapitalistisk text.””
Anders Englesson

Marx menade att religionen är av underordnad betydelse. Den är inte roten till det onda utan mer ”hjärtat hos en hjärtlös värld, anden i andefattigdomens tillstånd. Den är folkets opium”, som han säger i en annan skrift.

Det viktiga var att analysera den verkliga världen, dess sociala och ekonomiska väsen, vilket Marx ägnade sig åt resten av sitt liv.

Karl Marx försökte aldrig dölja sitt judiska ursprung och han reagerade kraftigt mot all diskriminering av judar.

Därför är det märkligt att Marx i sin uppsats ”Om judefrågan” använde sig av antisemitiska klichéer. Idéhistorikern Sven-Erik Liedman ger i sin biografi över Karl Marx ett antal exempel på tänkbara förklaringar till detta.

Ett är att Marx tillåter sig att skämta om judar som judar skämtar sinsemellan. Ett annat var hans oförsiktighet som, enligt Liedman, ofta försatte honom i svårigheter.

Ett tredje att Marx hatade sig själv och sitt ursprung, vilket motsägs av att han hade en dokumenterad stark självkänsla, talade med stolthet om sin far och aldrig dolde sitt judiska ursprung.

Personligen anser jag att Marx överdrev ”judenwitz”. Ungefär som flera avsnitt i TV-serien Seinfeld kan ses som antisemitiska om man inte visste att de var skrivna av judar. Eller för den delen, att vissa av sionismens judiska ideologer (exempelvis. Moses Hess och Theodor Herzl), ofta använde ett språk som skulle kunna uppfattas som klart antisemitiskt.

Mot denna bakgrund ter det sig ihåligt och lögnaktigt när ledarskribenter och debattörer hävdar att Karl Marx var antisemit och att hela vänstern därmed är antisemitisk.

Lika bedrägligt är det när dessa debattörer medvetet blundar för den reella rasismen i SD:s toppskikt.

Anders Englesson, Köksbordspartiet.se