Insändare: Om Stillerydsprojektet och Karlshamnsrevisionen

Revisionsrapporten om den uppföljande granskningen av ”Stillerydsprojektet” begränsar summerandet av intäkter och kostnader av skäl som är svåra att förstå. Genom begränsningen hamnar man på ett minus på 31 miljoner kronor, något som blivit mycket uppmärksammat och lett till kritik av hur projektet skötts.

Publicerad 19 april 2021

Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

I rapporten har man inte tagit med erhållet EU-bidrag, en intäktspost som kan vara avgörande för en kommuns beslut att satsa på infrastruktur. Kostnader för olika typer av anläggningsinvesteringar inom området är med i beräkningen men inte det ekonomiska utfallet av den grovplanering som utgjort en absolut förutsättning för projektet, dvs den bergtäktsverksamhet som pågick under cirka femton år och sysselsatte genomsnittligt 40 personer per år.

Enligt tillförlitlig källa har nämligen såväl kommunen som hamnbolaget erhållit tillsammans cirka 50 miljoner kronor i form av arrendeavgifter. Om blott dessa räknas in, har projektet genererat ett plus på minst cirka 20 miljoner kronor i stället för ett minus på 31 miljoner.

Annons

Vidare har utskeppning av krossmassor under de verksamma åren givit ytterligare intäkter på tiotals miljoner kronor i form av hamnavgifter. Om dessa medräknas, blir plusresultatet hittills för ”Stillerydsprojektet” ännu väsentligt mycket högre.

Det finns alltså goda skäl till betänksamhet kring revisionsrapporten om ”Stillerydsprojektet”. Detsamma gäller revisorernas missiv (följebrev) till rapporten. Missivet är undertecknat av revisionens ordförande på samtliga revisorers vägnar men bär tydligt ordförandens signum. Det borde ha fokus på vad den färska revisionsrapporten konstaterar om ”Stillerydsprojektet”, men huvuddelen av missivet handlar om annat, särskilt farhågor för Karlshamns kommuns ekonomiska framtid och en allmänt kritisk hållning till vissa andra kommunala ”projekt.”

Betydelsen av att som revisor följa God revisionssed omnämns i såväl Kommunallag som i Aktiebolagslag.

Det är inte God revisionssed att pröva fullmäktigebeslut. Det finns formuleringar i missivet som avser sådana, till exempel: ”Kommunen är därmed långt ifrån att nå sina mål om fler etableringar av företag i Karlshamn. Trots detta fortsätter kommunen, utan att ta lärdom av erfarenheter från de senaste decennierna, att sjösätta nya satsningar på Piren och vision om 50 000 invånare med mera.” Denna skrivning riskerar därutöver att tolkas som uttryck för politisk uppfattning, vilket revisorer ska avhålla sig från.

I missivet uttrycker revisorerna även oro för låg självfinansieringsgrad i de kommunala bolagen. Mot den bakgrunden förvånar det att lekmannarevisorn i Karlshamn Energi AB, som ju också är förtroendevald revisor, torgfört invändningar mot investeringsplaner i bolaget, ett välskött bolag som på intet sätt saknar förmåga att självt helt finansiera sina investeringar.

Lekmannarevisorns frågor rörande Energibolagets hantering av investeringsplan avseende nya verksamhetslokaler framfördes genom en offentliggjord (!) skrivelse till moderbolaget, Stadsvapnet AB. Att offentliggöra outredda granskningsfrågor är inte i enlighet med God revisionssed. Lekmannarevisorn är ett bolagsorgan. För lekmannarevisor gäller därmed generellt tystnadsplikt gentemot utomstående. God sed för lekmannarevisorn är att sammanfatta sina iakttagelser i den årliga granskningsrapport som lämnas till årsstämman och därmed blir offentlig.

Till God revisionssed hör inte heller att publicera en revisionsrapport innan denna blivit faktaavstämd med granskningsobjektet, så som påtalats vara fallet med den nyligen publicerade rapporten gällande AV-nämnden. Vi anser även att det är tveksamt enligt God revisionssed att, på det sätt som uttrycks i missivet till den rapporten, inkompetensförklara en hel nämnd, vars ledamöter är – och får vara – lekmän, något som medfört att flera ledamöter i nämnden känt sig så förödmjukade av missivets formuleringar att de valt att lämna sina uppdrag. Revisorers iakttagande av vanlig hövlighet och respekt för dem som granskas är visserligen inte uttryckligen angivet i God revisionssed, men får ändå anses vara en underförstådd självklarhet.

Enligt God revisionssed betonas vikten av förtroende för revisionen som framgångsfaktor för fungerande revision. Om regelverket följs bör detta kunna uppnås. Därför är det ytterst beklagligt att vi på senare tid tvingats notera hur gång efter annan Karlshamnsrevisionen, eller delar av den, agerat i strid mot detta grundläggande regelverk.

Jan Andersson (MP), revisor 2003-2018

Kjell Thörnqvist (L), revisor 1993-1998 och 2003-2018

Annons