Insändare: Planerandets problem
Listan kan göras lång. Det mesta hänger ihop. Höjda energipriser kan, exempelvis, påverka bostadsvalet. Kommer folk att försöka bosätta sig närmare jobb och service? Då får landsbygden och de mindre tätorterna problem. Kommer folk ha råd att ha kvar sommarstugan, eller kommer en del av dessa att omvandlas till permanentboende?
Nu brukar inte planer vara alltför träffsäkra. Ronneby kommun fick sina nuvarande gränser 1967. Då var befolkningstalet 28.811. Av dessa bodde kringsvid 3.300 i skogsbygden, 9.200 i kust och mellanbygden och 16.300 i Ronneby-Kallinge.
”Kommer folk att försöka bosätta sig närmare jobb och service? Då får landsbygden och de mindre tätorterna problem.”Sune Håkansson, Ronnebypartiet
En påkostad översiktsplan, som sträckte sig fram till år 2000 gjordes. Då skulle det enligt ett alternativ finnas 35.000 invånare i kommunen, enligt ett mer optimistiskt alternativ 38.000. Det var Ronneby-Kallinge som skulle växa mes, till minst 23.000. Bräkne-Hoby tätort skulle växa från 1.500 till 5.000 invånare, mest genom en expansion av Facit-Halda. Glesbygden och de mindre tätorterna skulle krympa från 11.000 till 7.000 invånare, eller kanske till 5.000 invånare. En förklaring till den dystra landsbygdsprognosen var att hälften av bostäderna där var omoderna, hade högst vatten och avlopp.
I spegeln ser vi att det inte alls blev så. Som mest har det funnits strax över 30.000 invånare i kommunen, just nu 29.200. Expansionen i Bräkne-Hoby blev alls inte av, nu finns 1.700 invånare. Skogsbygdens befolkningstal har under senare år varit kringsvid 2.150. Ronneby-Kallinge har 17.500 invånare.
Bostadsbyggandet under de senaste decennierna visar likväl på en önskan att bo närmare havet. Listeby, Kuggebodaområdet, Ronnebyhamn och Spjälkö är exempel härpå. Byggklara tomter har bromsat. I skogsbygden är antalet nybyggen synnerligen få.
Just nu byggs det mycket inne i centralorten. De nya lägenheterna torde bli uthyrda. Luckorna torde komma i det äldre beståndet. Antalet hyreslediga lägenheter ändras dagligen. Likväl konstateras att Ronnebyhus har redovisat hyresledigt i både Backaryd och Bräkne-Hoby.
Genom åren har det publicerats både negativa och positiva analyser om läget i kommunen. Mest positiv var professor Jan-Evert Nilsson vid BTH kring år 2000. Karlskrona-Ronneby placerades då på sjätte plats bland landets tillväxtregioner, för både Malmö och Umeå. Ronnebys framgång tillskrevs Högskolans etablering, valet av kommunalråd (Roland Andersson) och att ekonomichefen hade en bror som var universitetskansler.
Frågan ställdes: Vad behövs för en ny tillväxtresa? Jan-Evert gav svaret: En livsmiljö som leder till en signifikant inflyttning av folk från andra regioner och länder.
Sune Håkansson,
Ronnebypartiet